Tre kompisar från Bollnäs med samma dröm – att fälla en björn. Det var upptakten på ett äventyr som blev ett minne för livet.
Efter lång tids planering och sökande efter jaktresearrangör hittade jag en som verkade perfekt. Två snabba samtal till kompisarna Mattias Eriksson och Joakim Österman, sedan var resan bokad. Ett år av väntan senare gav vi oss iväg på en 16 timmar lång flygning till Kanada. När vi flög sista biten över Rocky Mountains med ett litet propellerplan var det så häftigt att resan redan då kändes värd pengarna.

Vårjakt på björn
Vi jagade alltså svartbjörn på våren, en jakt som med tanke på årstiden inte ligger alltför långt från vårbockjakten här hemma. Vi jagade i ett område cirka två och en halv timmes bilresa från Kamloops i British Columbia. På sju dagars jakt såg vi 15 olika björnar.
Naturen påminde väldigt mycket om Sverige, fast allt var så oerhört mycket större! Stora berg, stora älvar, stora vattenfall!
Vi såg väldigt många olika djur, så som älg, coyote, många olika sorters örn, svartsvanshjort och vitsvanshjort, bäver – ja, listan kan göras lång.

Björnfrossa existerar
Jakten bedrevs i form av smygjakt. Vi hade precis gått igenom en liten skogsholme och när vi kom ut på andra sidan såg vi en stor björnhane på en ängen framför oss.
Adrenalinet pumpade och jag har aldrig känt mig så levande. Björnfrossa existerar verkligen! Björnen var cirka 100 meter framför oss och jag var på väg att lägga mig ner för att kunna skjuta ett bra skott.
Då kände jag jaktguidens hand greppa min handled och vi började smyga ut mot björnen. Vinden låg rätt och björnen stod vänd bort från oss. Vi smög snabbt ut på den öppna ängen och vid det här laget var jag nära att svimma av anspänningen. Hela tiden höll vi koll så att björnen inte vände sig mot oss.

En sista rusning
Väl inne på 35 meter ställde sig jaktguiden Paul på alla fyra. Jag tog stöd på hans rygg och lät kulan från min lånade .300 Winchester Magnum flyga. Trots att skottet tog bra hann björnen göra en sista rusning på ett par meter mot oss, innan han föll.
I Kanada väger man aldrig björnarna, utan de mäts i fot. Den här bjässen var hela 7,5 fot och uppskattningsvis en bit över 150 kilo, vilket är väldigt stort då de nyss kommit ut ur idet.

Viktor Åkerlund