Dödlighet beror på ålder, predation, sjukdomar, trafik och jakt och måste styras med hänsyn taget till det totala samhällsintresset, oavsett särintresse.
Om vi börjar med dödlighet på grund av ålder är det en metod som i djurlivets slutskede kan bli mycket smärtsamt och därför tillhör detta inte de sanna naturvännernas metod.
Predation sker i nivå med det antal predatorer som finns i området och sker nästan uteslutande på yngre djur som ett genomsnitt av arten föryngring, och ökar därmed populationens medelålder.
Sjukdomar slår hårdare i täta, obalanserade äldre populationer och är ofta en långsamverkande smärtsam, ej lämplig begränsningsmetod.
Trafiken skördar liv och skadar både djur och människor samt orsakar skador på material, genererar ett stort antal eftersök på skadade, varav några få tyvärr inte lyckas. Populationsstorleken avgör antalet viltolyckor.
Bästa metoden
Jakten är den metod som normalt folk inser är det humanaste sättet att begränsa artens population på ett etiskt riktigt sätt, även om det även under jakt förekommer ett fåtal skador på djur som är lättare att avsluta än vid viltolyckor på grund av att jägare och ansvariga omedelbart finns på plats.Genom att kombinera jakt och nytta håller landet fortsatt ett antal välutbildade jägare med för eftersök och jakt lämpliga hundar, väl organiserade i lokala föreningar. Något som aldrig influgna välbetalande jaktturister eller stadsanställda jägare kan ersätta.
Åke Berglund