Debattören lämnar en lång rad förslag på hur älgstammen ska bevaras. Foto: Kenneth Johansson

Debatt: ”Tio punkter för bevarande av Sveriges älgstam”

Jägare, privata markägare, staten, skogsbolag, politiker och myndigheter kan göra mycket för att bevara Sveriges älgstam. Nedan återfinns i tio punkter förslag på vad som behöver göras.

För det första: Aktiebolag, särskilt skogsbolag, ska fråntas beslutanderätt på jakt efter älg, eftersom de har visat sig oförmögna och ointresserade av att på ett biologiskt acceptabelt sätt förvalta älgstammen.

Det har redan visat sig att bolagens vilja och förmåga att bedriva ett hållbart nyttjande av älgpopulationen inte fungerar eftersom kortsiktiga ekonomiska överväganden hela tiden tillåts dominera.

Älgförvaltningen på bolagsmarker och statligt ägda skogar ska utarbetas av älgforskare och beslutas av respektive länsstyrelse. Denna inskränkning i det diffusa ägandet som ett aktiebolag eller statligt ägd skog innebär, är inte konstigare än att det finns begränsande regler för hur skogsbolag får förvärva mark.

Utfodra vandringsälgar

För det andra: De sedan urminnes tid i norra Sverige företagna älgvandringarna under vintern från fjällområde till kusten ska fullt ut respekteras och försvaras som en grundläggande biologisk företeelse.

I de fall födobrist uppstår till följd av markägares viltovänliga skogsbruk ska älgarna kompenseras med utfodring på vinterbetesplatserna. Denna utfodring ska bekostas av skogsägare och betalas bland annat genom att avgiften till Äbin slopas, och vid behov uttag av extra kompenserande avgift på avverkning.

Den som förstör vinterbetesplatserna ska betala priset.

 

Skogsbolag ska fråntas beslutanderätten på jakt efter älg, anser skribenten. Foto: Kenneth Johansson

Avveckla Äbin

För det tredje: Avveckla Äbin. Det förekommer fusk och fejkade data vilket gjort att Äbin har tappat sin trovärdighet. Dessutom är precisionen i metoden i form av mellanårsvariation i uppmätta betesskador så stor att den inte är lämplig att använda.

För det fjärde: Miniminivåer för älgstammen ska införas i hela landet. Ett riktvärde är 7,5 älgar per 1.000 hektar i vinterstam.

I områden med många trafikolyckor, tät bebyggelse och tät kronviltstam bör stammen vara mindre. I områden med hög predation av rovdjur ska stammen vara större.

Slopa älgförvaltningsgrupper

För det femte: Älgförvaltningsgrupperna i sin nuvarande form ska avvecklas. Om älgförvaltningsgrupper i någon form ändå ska finnas kvar ska de enbart vara rådgivande och markägarna ska inte ha utslagsröst.

Licensområdenas tilldelning ska följa vad som beslutats för intilliggande älgskötselområden och vara grundade på relevant statistiskt underlag.

Om det saknas personer med erforderlig kompetens att leda och driva älgskötselområden bör representanter från Svenska Jägareförbundet eller länsstyrelsen sköta denna syssla.

Utveckla planerna

För det sjätte: Älgskötselplanerna ska utvecklas och kompletteras med att också innehålla bindande regler för en biologisk riktig skötsel av älgstammen.

De i många fall orealistiska planerna som är framtvingade av skogsbolag och som bara fokuserar på att skjuta så många älgar som möjligt är totalt oacceptabla.

 

Skogsstyrelsen ska använda sin myndighetsfunktion för att tvinga skogsägare att plantera och upprätthålla bestånd av tall och löv, enligt skribenten. Foto: Jan Henricson

Osmaklig koppling

För det sjunde: Skogsägarföreningar, skogsbolag och LRF ska inte ha beslutanderätt över viltstammarna, inklusive älgstammens numerär. Skogsstyrelsen i sin nuvarande form är i för hög grad styrd av det ”inavlade” Skogssverige – med osmakligt tät koppling till och inflytande från skogsbolag.

Detta ska ändras så att natur- och viltvårdande organisationer får ett betydligt större inflytande.

Skogsstyrelsen ska ges nya direktiv för ett biologiskt riktigt skogsbruk vari ingår att skapa goda förutsättningar för älg och annat vilt.

Den omorganiserade Skogsstyrelsen ska därefter fullt ut använda sin myndighetsfunktion för att tvinga skogsägare att plantera och upprätthålla bestånd av tall och löv och en för övrigt ur ekosystemsynpunkt biologiskt riktig trädslagsblandning.

Den allmänt förekommande förgraningen av landskapet och monokulturer av gran ska förhindras genom att kräva ett mer varierat trädslagsval vid plantering, föryngring av tall med fröträd och genom utvecklade instruktioner för hur röjning av ungskogsbestånd ska ske för att gynna biologisk mångfald och produktion av viltbete.

Reglera avskjutning

För det åttonde: Varje markägare ska åläggas att upprätta en viltskötselplan som reglerar den maximala avskjutningen av olika viltarter och hur man avser att skapa skydd och föda åt viltet.

Viltskötselplanens mål och medel ska ingå i skogsbruksplanen. Viltskötseln ska tillmätas lika stort värde som skogsskötseln som varande en betydelsefull ekosystemtjänst.

Avskjutning av älg ska regleras i viltskötselplanen, även om älgskötselområdet ska ha huvudansvaret för älgstammens skötsel.

Ovärdig skyddsjakt

För det nionde: Skyddsjaktreglerna är alltför generösa och tar inte hänsyn till att älgar är mer värdefulla än de marginella skador de kan orsaka på havreåkrar under sensommaren i skogs- och mellanbygder.

Det hämndbegär skyddsjakten tillfredsställer hos enskilda markägare och arrendatorer är ovärdigt ett modernt samhälle och oacceptabelt.

 

De stora rovdjuren måste regleras så att en meningsfull älgjakt kan bedrivas, skriver debattören. Foto: (i hägn) Ingemar Pettersson

Reglera rovdjuren

För det tionde: De större rovdjurens numerär ska regleras så att de medger ett långsiktigt hållbart nyttjande av älgstammen också av människor.

I områden med både varg och björn måste älgstammen vara större och nivåerna av de stora rovdjuren regleras så att predationstrycket inte blir större än att en meningsfull älgjakt fortfarande kan bedrivas.

 

Bekymrad skogsägare och älgjägare

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.