
Berövat sitt skydd av mörker, dimma och växtlighet blir rådjuren lätta att lokalisera, även innan de kommit ut ur skogsbrynet, konstaterar debattören. Foto: Kjell-Erik Moseid
För mig är pyrschjakten på råbock en av årets höjdpunkter. Det är en jakt som sker på viltets villkor och allt som oftast slutar med att rådjuren upptäcker en innan man kommit till skott.
Belöningen blir guppande rådjursrumpor som försvinner bort och en utskällning från närmaste grantätning. Då kan svordomarna osa! Men det gör ju också att det är lite speciellt när bocken väl ligger där.
Att det inte är helt enkelt begränsar också uttaget vilket långsiktigt garanterar en fin stam.
Naturvårdsverket: Fritt fram för handhållen termisk kikare vid all jakt – dygnet runt
Berövas sitt skydd
Den teknologiskt inriktade jägaren kan undvika obehagliga överraskningar genom att skanna av hygget med en termisk enhet.
Berövat sitt skydd av mörker, dimma och växtlighet blir rådjuren lätta att lokalisera, även innan de kommit ut ur skogsbrynet.
Har man också en inbyggd avståndsmätare i kikarsiktet kan man plocka bocken i lugn och ro på långt håll. Utan att behöva försöka sig på en oviss ansmygning.
Är det så vi vill ha det?
Förlorad själ
Jag tror inte att det är praktiskt möjligt eller ens önskvärt att lagligen begränsa den tekniska utvecklingen. Termiska enheter har sin plats vid till exempel skyddsjakt, viltinventering och eftersök.
Avståndsmätare kan ge säkrare skott och också ge vägledning om när man bör avstå från ett skott.
Men om jägarkåren använder alla tillgängliga tekniska hjälpmedel hela tiden kommer vi att skjuta sönder våra viltstammar. Precis det vi börjar se med vildsvinen nu.
Och vad mer är, jag tror att jakten kommer att förlora mycket av sin själ.
Mårten Wendt