Vem har rätt att upplåta jakten i fjällvärlden? Staten eller samebyarna? Och vilka kommer ha möjlighet att jaga i fjällen i framtiden? Vi gav oss ut på en månghundraårig resa, från nutid tillbaka till 1500-talet för att försöka bringa klarhet i frågan. Det visade sig att svaret är långt mer komplicerat än vad både Girjasdomen och Renmarkskommitténs promemorior ger sken av.

Thomas Wallerström

År 2006 gav Riksantikvarieämbetet ut boken Vilka var först? En nordskandinavisk konflikt som historisk-arkeologiskt dilemma skriven av Thomas Wallerström, arkeolog och professor emeritus vid institutet för historiska studier vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim.

Även Wallerström slår fast att samma källmaterial kan leda till olika slutsatser, beroende på vem som tolkar materialet:

”Arkeologiskt och historiskt källmaterial används och nyttjas till den grad att samma källmaterial kan bli föremål för högst olika tolkningar, detta på ett sätt som potentiellt kan förändra det dagliga livet för nu levande människor.”

Svårigheter

Thomas Wallerström sammanfattar svårigheterna i slutordet:

”Sålunda går det numera – i enlighet med inriktningen i denna bok – att försöka rätta till ett tvivelaktigt utnyttjande av spåren från det förflutna, vilket beror på anakronistiskt tänkande, forskningsluckor, okunnighet och en för de många människorna missvisande opinionsbildning i ett spelrum mellan tro och vetande; påståenden som det att ’vi var först’ när det egentligen inte går att riktigt veta. Även insikter att det saknas kunskap är kunskap.”

Gammal eller urminnes hävd

Wallerström tar också upp frågan om gammal hävd eller urminnes hävd (den senare benämningen används i domstolsprocesser och nu senast i fallet med Girjas):

”Språk och gener vittnar emellertid också om uråldriga kontakter åt olika håll på ett ’gränslöst sätt’ liksom arkeologin, vilket gör att det uppstår problem när områden ska avgränsas på kartor, och nutida innehavare av den gamla hävd som åberopas identifieras i relation till andra nutida grupper. Komplikationerna blir inte mindre av samerättens inneboende problem, vilka gör den statliga rättstillämpningen kontroversiell bland människorna i de berörda områdena. Begreppet ’urminnes hävd’, till exempel, är inte så entydigt som det kan tyckas låta. Arkeologisk bevisning om gammal samisk närvaro i det ena eller andra omstridda området väger synbarligen lätt i rättstillämpningen, men förmodligen tyngre i den allmänna opinionen, då den underbygger tanken att en i många sammanhang diskriminerad befolkning också har råkat ut för omfattande rättsförluster.”

Etniska kategorier

– Att alla kulturer ska ha rätt att utvecklas utifrån sina egna villkor är något nytt i världshistorien. Alla kulturer förändras – hela tiden, säger Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet.

Han vill ge samebyarna ensamrätt till jakt och fiske: ”Stor oro i jägarkåren”

Jonny Hjelm anser att för att svara frågan om vem som ska ha mer rätt än någon annan till den statliga marken så krävs någon form av uppdelning mellan etniska kategorier: samer, kväner, tornedalingar, ortsbor, norrbottningar och så vidare.

– För att en etnisk kategori ska kunna få politiska och eller ekonomiska särrättigheter måste man alltså skilja ut a från b och det går ju inte, i varje fall inte utan svåra och uppslitande konflikter. Etnicitet är i dag en av många identiteter för en människa, man pratar om multipla och överlappande etniciteter.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet. Foto: Lars-Henrik Andersson

Rättigheter och generationer

Jonny Hjelm är ytterst tveksam till att rangordna människor rättighetsmässigt utifrån hur länge de kan visa att de och deras anmödrar/-fäder bebott en plats.

– Är det så vi ska fördela våra naturresurser? Det går på tvärs med det moderna liberala nationalstatliga projektet, att man i princip har samma rättigheter och skyldigheter som medborgare oavsett om du varit här på plats i tio generationer eller inte. Men detta säger jag som svensk medborgare, inte som historiker, då frågan i grunden är politisk och värderingsmässig och inte kan avgöras vetenskapligt.

Möter motstånd

Jonny Hjelm är medveten om att hans åsikter möter starkt motstånd, men menar att frågan om rättigheter måste ses ur ett objektivt perspektiv – och att det som forskare gäller att hålla huvudet kallt.
– Det gäller även att säkerställa att människor i detta nu, lokalt och regionalt, kan samleva någorlunda konfliktfritt och samtidigt underlätta ett klokt och långsiktigt, hållbart naturresursutnyttjande där de avgörande besluten fattas i demokratiska processer.