Naturvårdsverkets ställningstaganden för lodjur innebär att makten över svensk lodjursförvaltning kommer ligga i Bryssel och den adaptiva, regionala förvaltningen som riksdagen beslutat om inte kan komma till stånd.

Det vetenskapliga underlaget som ligger till grund för beräkning av hur många lodjur som krävs för att att uppnå minsta livskraftiga stam i Skandinavien innebär 210 lodjur. För att säkra genetiken krävs 700 lodjur i en sammanhängande population. Eftersom lodjur vandrar mellan Skandinavien och Finland är den totala populationen idag långt mycket större. Ändå föreslår Naturvårdsverket att det måste finnas minst 1.200 lodjur enbart i Sverige!

Bästa vetenskapliga underlaget
Vi ifrågasätter också hur man kunna fastställa referensvärden för björn, lo och järv medan man för varg inte lagt fram något värde trots att man för vargen har det bästa vetenskapliga underlaget.

Stora rovdjur är kontroversiella arter som påverkar många människors välbefinnande. Kostnaderna för de stora rovdjuren är mycket höga både för enskilda och samhället. Det ställer krav på öppenhet i de processer som leder fram till miniminivåer för rovdjurstammarna. Naturvårdsverkets rapportering av referensvärden visar att det yttersta ansvaret för rapporteringen inte kan ligga på myndighetsnivå.

Det finns inget vetenskapligt sätt att beräkna gynnsam bevarandestatus. Det är i grunden ett politiskt begrepp. Därför borde det också vara självklart att regeringen i den kommande propositionen anger referensvärden för alla de stora rovdjuren.

Torbjörn Lövbom, ordförande i Svenska Jägareförbundets Rovdjurråd
Bo Sköld, generelsekreterare för Svenska Jägareförbundet