Tidigare beslutade Länsstyrelsen i Värmland, efter överläggningar med norska myndigheter, om jakt i tre revir längs den svensk-norska gränsen. I Juvaberget, Ulvåa och Kockohonka.

Gränsreviren har under lång tid varit ett ämne för diskussion, då de ligger tätt och har stor påverkan på vilt och möjligheten till jakt i området. Men också för att en planerad jakt kräver beslut i två länder.

Förvaltningsrätten stoppar vargjakt i tre gränsrevir

Skyldig att ändra

Beslutet om jakt överklagades av tre vargvärnarorganisationer till Förvaltningsrätten i Luleå som undanröjde länsstyrelsens beslut.

Jägareförbundet Värmland har omgående överklagat förvaltningsrättens dom. I inlagan, där förbundet i första hand vill att rätten omprövar sitt beslut, är man mycket kritiskt till rättens utslag.

En myndighet är skyldig att ändra sitt beslut om det är uppenbart oriktigt, och förvaltningsrättens beslut är just det – uppenbart oriktigt, påpekar Jägareförbundet Värmland, som om inte beslutet omprövas vill att överklagan vidareskickas till Kammarrätten i Sundsvall.

En misstolkning

Enligt förbundet har domstolen misstolkat länsstyrelsens beslut. Förvaltningsrätten påtalar i sin dom att länsstyrelsen inte kan besluta om jakt på ett annat lands territorium.

Det visar att förvaltningsrätten gravt misstolkat länsstyrelsens beslut, menar förbundet. Gränserna för jakten anges på kartorna i bilagorna till beslutet, där det tydligt framgår inom vilket område vargarna får jagas och att riksgränsen mot Norge utgör den västra gränsen för jaktområdet:

”Således får jakt på varg med stöd av Länsstyrelsen i Värmlands beslut inte under några omständigheter bedrivas i Norge.”

Saknar kunskap

Förbundet påtalar också att förvaltningsrätten tycks sakna kunskap om de formella beslutsvägarna för licensjakt på varg i Norge.

Detta efter att rätten kallat den norska Rovviltnämndens beslut om jakt i gränsreviren för en ”inriktning” för beslut om licensjakt.

Efter att ha gått igenom den norska beslutsordningen för licensjakt på varg – samt vilka möjligheter det finns att överklaga dem – skriver Jägareförbundet Värmland:

”Förvaltningsrättens tolkning att det protokoll från Rovviltnämnden (bilaga 3) som länsstyrelsen hänvisar till endast anger en ”inriktning” för beslut om licensjakt är således också felaktigt. Av det protokollet framgår att Rovviltnämnden i regionerna 4 och 5 har beslutat om licensjakt på totalt 26 vargar med syftet att tömma gränsreviren Juvberget, Kockohonka och Ulvåa samt det helnorska reviret Mangen. Protokollet är således ett formellt beslutsprotokoll och inte bara något som pekar ut en inriktning. Det bör vidare noteras att det norska licensjaktsbeslutet är taget 10 dagar före det svenska och efter att de båda ländernas myndigheter samrått.”

Ingen jaktkvot – vargar ska skjutas i utpekade revir

Skillnad mot län

Jägareförbundet Värmland kritiserar också att förvaltningsrätten vänder sig mot att länsstyrelsen beslutat om jakt på 18 vargar i reviren som delas med Norge, och att rätten tolkar det som ett beslut om jakt på norska vargar.

Förbundet uppmärksammar rätten på skillnaden mellan när två helsvenska län beslutat om jakt i ett delat revir, och vad som är fallet när reviret delas av en nationsgräns:

”Eftersom länsstyrelsen i Värmland endast kan besluta om jakt på svensk mark och Norge om jakt på norskt territorium uppstår ett problem. Problemet består i att vargarna under jaktperioden kan uppehålla sig helt eller delvis inom det ena landets gränser. Det gör att vargarna kan undkomma jakt om inte tilldelningen på var sida gränsen ger möjlighet att skjuta det antal som motsvarar den totala antalet vargar i de utpekade gränsreviren i Sverige och Norge. I det här fallet 18 vargar (sex vargar per revir). Om tilldelningen i Sverige begränsas till tre vargar kan resterande vargar undkomma jakt genom att uppehålla sig på svensk sida när de tre medgivna har fällts och därmed inte kan fällas på norsk mark. Då riskerar syftet med jakten inte att nås.”

Anders Olsson, ordförande i Jägareförbundet Värmland och jägare i ett av de tre svensk-norska vargreviren. Foto: Lars Nilsson

Avslutningsvis försäkrar sig förbundet om att deras överklagan tas upp i domstolarna, genom att påtala att Jägareförbundet Värmland har hundratals medlemmar i de tre reviren och man därför bör ha talerätt i frågan om licensjakt på varg.

Om inte, påpekar man, är förbundets ordförande Anders Olsson (som skrivit under överklagan) såväl markägare som jakträttshavare inom vargreviret Kockohonka. Ett av de gränsrevir som berörs.

Enligt uppgift kommer förvaltningsrättens utslag också att överklagas av Länsstyrelsen i Värmland.