Efter att endast fyra kalvar har skjutits inom skötselområdet där man vanligtvis fäller 30–40 älgar har jägarna avbrutit jakten, skriver debattörerna. Foto: Olle Olsson
Årets älgjakt i Granviks älgskötselområde är avslutad i förtid efter att endast fyra älgkalvar har skjutits. Beslutet togs enhälligt på ett älgmöte. Något allvarligt har hänt med vår älgstam.
Jaktområdet består av cirka 11.000 hektar, med över 100 jägare, i Karlsborgs kommun, norr om Göta kanal till länsgränsen i Örebro län i Tiveden.
Ett normalt år skjuter vi 30–40 älgar, varav 17–22 kalvar. I år fyra kalvar.
Något allvarligt har hänt med vår älgstam. Den har minskat oroväckande mycket.
Orsaken är bland annat att vi blivit anmodade att skjuta mer älg på grund av för höga betesskador under många år och en kraftig ökning av varg i vårt område de senaste åren.
Här har etablerats två vargrevir, Tivedens- och Vikenreviret, och några enstaka strövargar på minst åtta individer exklusive eventuell föryngring i vårt område eller i närheten. Det har fötts tre–fyra valpar i Vikenreviret. Situationen är minst sagt bekymmersam.
Vargens huvudföda är älg och ett vargrevir kan i värsta fall ta upp till 120 älgar per år, varav cirka 80 procent av dem är kalvar.
Det finns helt enkelt inga kalvar kvar. Därför har vi bestämt oss för att avsluta årets jakt. Vi tar vårt ansvar.
Om vi fortsätter att jaga kommer vi inte kunna jaga på flera år och det kommer att finnas mycket lite älg kvar i området.
Det går inte att både ta hårt av kapitalet (vuxna djur) och räntan (kalvar) om det ska finnas älg kvar i framtiden.
Det är mycket tragiskt. Vad är Tivedens skogar utan skogens konung?
I vårt älgskötselområde betalar varje jägare ett jaktarrende på 4.000–7.000 kronor per år. Totalt uppgår våra arrenden till cirka 750.000 kronor årligen. Vi kommer nu att förhandla med våra markägare om sänkta arrenden.
Kilopriset för köttet från de fyra kalvar, cirka 120 kilo, vi sköt i år blir annars väldigt högt. Visserligen jagar vi inte enbart älg, men det är ändå älgjakten som är den viktiga delen.
Rekreationsvärdet har också minskat eftersom många jägare inte vågar släppa sin jakthund på grund av rädslan att hunden kan dödas av varg. Jaktarrendena måste sänkas.
Antalet vargar måste minska betydligt och antal älgar i vinterstam måste öka för att jägare och vargar ska kunna samexistera. Minst tio älgar per 1.000 hektar i vinterstam bör finnas.
Vårt älgförvaltningsområde, ÄFO6, och dess ordförande måste sluta driva frågan att älgstammen ska decimeras till ett minimum för att minska betesskador. Det är verkligen inte enbart älgen som orsakar stora skador i skogen.
Vi måste ha ett skogsbruk som medger goda betesmöjligheter för våra vilda djur. Främst måste de stora skogsbolagen ta sitt ansvar i den frågan.
Tyvärr så kommer det att ta många år innan älgstammen är tillbaka på en livskraftig nivå igen. Nu får andra också vara med och ta ansvar.
Rolf Andersson, Jonas Davidsson, Bengt Nilsson
Ledamöter i styrelsen för Granviks älgskötselområde, Karlsborgs kommun
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
