Många jägare som besvarat Svensk Jakts enkät tror inte på en meningsfull älgjakt i framtiden. Foto: Lars Nilsson

Jägarna har en dyster syn på framtidens älgjakt

En majoritet av jägarna i Svensk Jakts enkät om älgförvaltning ser ­dystert på ­framtiden då de bedömer att det inte längre går att bedriva en meningsfull älgjakt.

Älgstammen minskar i Sverige. Enligt Naturvårdsverket med 20 procent sedan det nya älgförvaltningssystemet togs i bruk för tio år sedan.

Jägarna i Svensk Jakts enkät ger uttryck för en mycket dyster framtidssyn. Av 239 jägare, många av dem jaktledare, svarar nästan 60 procent att de inte tror att jaktlaget kan bedriva en meningsfull älgjakt i framtiden.

71 jägare, 30 procent, är osäkra på vad som kommer att hända med älgstammen och därmed jakten.

Endast 29 jägare, eller 12 procent, ser positivt på framtida möjligheter till en bra älgjakt.

 

Så svarade älgjägarna i Svensk Jakts webbenkät.

Många av jägarna har utnyttjat möjligheten i enkäten att utveckla sina tankar om älgen och älgjakten, om vart älgen och älgjakten är på väg.

Skogsbolagens hårda inställning till älgen är en huvudsak. Men nästan lika ofta anges växande stammar av varg och björn som stora hot mot jakten. Dels för att rovdjuren tar tillväxten, det vill säga de älgar som skulle vara möjligt att jaga, dels eftersom löshundsjakt inte kan bedrivas i vargrevir.

 

Oro i hela landet

De flesta av jägarna som svarat på frågorna hör inte oväntat hemma i mellersta och norra delen av landet, där skogsbolagens markinnehav och inflytande över älgförvaltningen är som störst. Men det finns – vilket exemplet nedan visar – en oro även i Sydsverige.

En jägare från Östergötland skriver:

– Nej, i kombination med att ett vargrevir etablerat sig i området är trycket på älgstammen hårt både från vargar och skogsbolag. När både älgstammen och observationerna minskat i vårt område gör det helt enkelt ont att skjuta bort de sista kalvarna.

 

Ingen motståndskraft

En jaktledare hemmahörande i Västernorrland sammanfattar med sina ord mångas synpunkter:

– Stammen skjuts, enligt förvaltningsplanerna, ner till så låga nivåer att den helt saknar motståndskraft avseende rovdjur, hårda vintrar och sjukdom. 4–5 älgar per 1.000 hektar med rovdjur på marken ger en situation med noll kalvar till jakten. De få älgar vi fäller är vuxna älgar – vårt kapital för framtiden!

 

”Bara ekonomer”

Längre norrut, i Norrbotten, ger en annan jaktledare uttryck för följande tankar om framtidens älgjakt:

– Jag är väldigt tveksam till hur det kommer att se ut på bara några år. Det är ju bara ekonomer som bestämmer nu, och jag kan inte påstå att de vet så mycket om älgförvaltning. Riktigt skrämmande utveckling.

 

Andra jägarröster om framtidens älgjakt:

– Vi ser hur älgstammen minskat de senaste fem, tio åren. Med den kraftiga ökningen av vargstammen ser det hopplöst ut, skriver en jägare i Västmanland.

– SCA tar in okända jägare en vecka på marken vi arrenderar för att de anser att vi skjutit för få älgar. Till saken hör att vi har en björnrik mark och det har skjutits för mycket älg över tid, skriver en ordförande för ett jaktlag i Västernorrland.

 

”Avlysningsjakten slår helt sönder älgstammen och vi tycker att många jägare tänker allt för kortsiktigt.
– Jaktledare i Västerbotten

 

– Vi är redan i ett läge där vi måste vända trenden, annars blir det ingen älgjakt i framtiden, skriver en jaktledare i Stockholms län.

– Vi är mycket oroade för framtiden. De senaste fem åren har vi rapporterat 30–40 älgar i älgobsen de sju första dagarna, men i år hade vi endast tolv obsar. Vi står utanför det nya älgförvaltningssystemet för att vi inte kan påverka längre och tycker att storskogsbruket har alldeles för mycket makt. Avlysningsjakten slår helt sönder älgstammen och vi tycker att många jägare tänker allt för kortsiktigt, skriver en jaktledare i Västerbotten.

 

Mot avlysningsjakt

Andra skriver om hur skadlig avlysningsjakten är för älgstammen, och efterlyser nya förvaltningsplaner som tar fasta på verkligheten.

– Det ska skjutas hur mycket älg som helst, övervägande kor. Och sedan har vi den här jävla avlysningsjakten, som borde förbjudas. Där jag jagar finns det flera smålag som skjuter ur avlysningspotten. Man borde ha minst 1.000 hektar för att få skjuta en vuxen älg, skriver en jägare i Västerbotten.

– Avlysningsjakten blir helt fel. Om jägare tror att de kan skjuta i princip obegränsat antal djur på sin egen (lilla) jaktmark är man helt fel ute. Detta skapar osämja både inom jaktlaget och med andra jaktlag, skriver en jägare i Västerbotten.

 

Sönderskjuten älgstam

– Det går inte nu att bedriva en meningsfull älgjakt, då älgstammen är sönderskjuten. Det är länge sedan vi såg en tvåkalvsko, eller kalv för den delen. Björn tar de flesta kalvarna. Hur kan länsstyrelserna år efter år godkänna skötselområdenas avskjutningsplaner? Det är katastrof. Älgjakten bör upphöra i tre år därefter bara kalvjakt år fyra, skriver en jägare i Jämtland.

– Får markägarna fortsätta diktera villkoren så har vi ingen jaktbar älgstam kvar. Bort med avlysningsjakt och januarijakt, fortsätt med brunstuppehåll, skriver en jägare i Jämtland.

 

Nya jägare?

Några av de som svarat uttrycker oro för nyrekryteringen. Vilka vill jaga om det inte finns någon älg?

– Extrapolerar man dagens utveckling så är det ganska tydligt att det varken kommer vara roligt eller ekonomiskt hållbart (både i tid och i reda pengar) att ingå i ett älgjaktlag inom några år, skriver en jägare i Västernorrland och Jämtland.

 

”Tyvärr blir det nästan så att skogsbolagen har grävt sin egen grav med den nya förvaltningen. Det är oerhört viktigt att älgen slutar att målas upp som ett skadedjur!”
– Jägare i Västerbotten

 

– Ett stort problem är återväxten bland älgjägare. Väldigt få ungdomar ger sig in i älgjakten, dels för att älgstammen är för liten, men framför allt på grund av allt negativt som är runt omkring jakten, skriver en jägare i Västerbotten, och fortsätter:

– Tyvärr blir det nästan så att skogsbolagen har grävt sin egen grav med den nya förvaltningen. Det är oerhört viktigt att älgen slutar att målas upp som ett skadedjur! Som det är nu har den tappat sin plats på tronen som skogens konung.

 

Balans mellan jakt och skogsskador

Bland de jägare som tror på en framtida meningsfull älgjakt eller är osäkra inför framtiden finns också några som utvecklar sina tankar:

– Det beror mycket på vad som händer runt våra marker. Vi jagar till största del på stiftets och på egen mark. Vi bestämmer själva hur mycket vi skjuter, skriver en jägare i Jämtland.

 

”Meningsfull älgjakt är att hålla stammen i balans med betesresurserna och skogsskadorna.”
– Jaktledare i Östergötland

 

– Meningsfull älgjakt är att hålla stammen i balans med betesresurserna och skogsskadorna, skriver en jaktledare i Östergötland.

– Absolut, men inom vårt älgförvaltningsområde, och även i länet, har vi jägare gjort det vi ska. Nu är det dags för markägarsidan att göra sin del och framför allt vara mottagliga för fakta och kunskap, skriver en jaktledare i Västernorrland.

 

Läs även:

Jägarna sågar skogsbolagen i Svensk Jakts enkät om älgjakt

Jägarna tystade i älgdebatten

SCA: ”Samarbetsklimatet på det stora väldigt bra”

Sveaskog: ”Vi är öppna för kritik”

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev