Som Svensk Jakt kunde berätta på måndagen säger förvaltningsrätten i Luleå nej till utökad vargjakt i reviret Haraldsjön i gränstrakterna mellan Västmanland och Dalarna.

Ny kunskap får inte användas – därför stoppades vargjakten

Förvaltningsrätten i Luleå, som är en expertdomstol i rovdjursfrågor, anger två huvudskäl till att stoppa den utökade jakten i Haraldsjön:

• Det ena är att licensjakten i Haraldsjön har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen har dock inte beslutat om de ska pröva överklagandet eller inte.

• Det andra skälet är att tilläggsbeslutet fattades med bästa möjliga data och därmed togs sent under pågående jakttid. Det här är ett problem, anser förvaltningsrätten, som påpekar att beslut om licensjakt ska tas senast den 1 oktober. Alltså samma dag som årets säsong för varginventering startar.

Oklart rättsläge

Eva Beselin, rådman vid förvaltningsrätten i Luleå, säger att domstolen inte är på det klara med rättsläget runt länsstyrelsens ändringsbeslut.

– Vi har inte sett den här typen av beslut tidigare. Vi vet heller inte riktigt hur vi ska se på bestämmelsen i förvaltningslagen om förbud mot ändring efter överklagande kontra regeln i jaktförordningen som tillåter ändring. Vi gör vad vi bedömer riktigt. Jag hoppas att även denna dom överklagas så att förvaltningsrätten får vägledning av kammarrätten, för vi behöver veta hur man gör, säger hon.

I strid

Förvaltningsrätten skriver i domen att länsstyrelsen visserligen kan ta ett ändringsbeslut om nya fakta tillkommer, något som även regeringen i en promemoria understryker, men att ett sådan ändringsbeslut kan stå i strid med förvaltningslagens bestämmelse.

I förvaltningslagen finns något som kallas för litis pendes som innebär att om det pågår ett annat mål om samma sak (i det här fallet om vargarna alls får fällas) är det oklart om jaktförordningens paragraf 23 f kan tillämpas.

Det är nämligen den paragrafen som gör det möjligt för en länsstyrelse att ändra sitt licensjaktsbeslut, i det här fallet att utöka jakten efter att nya fakta tillkommit.

Förvaltningsrätten i Luleå är expertdomstol i rovdjursfrågor. Foto: Lars-Henrik Andersson

Utökat område

Samtidigt har förvaltningsrätten tidigare sagt ja i prövningar där länsstyrelser har ändrat beslut, bland annat när det gäller att utöka området för licensjakt.

Enligt Eva Beselin kunde förvaltningsrätten säga ja den gången bland annat eftersom huvudfrågan i det mål som överklagats till kammarrätten då inte gällde områdets utformning.

Hon berättar att ändringsbestämmelsen i jaktförordningen även var okej att tillämpa när det gällde frågan att byta ut licensjakt på sex vargar i Prästskogen mot sex vargar i Skrottmyren, för att nå målen med licensjakten.

Blev inte jakt

– Där hade de som klagade fått rätt, eftersom det inte blev jakt i Prästskogsreviret.

Samtidigt är nu beslutet och även förvaltningsrättens godkännande av jakten i Skrottmyren överklagad till Kammarrätten som gett prövningstillstånd.

– Kammarrätten kan ju också komma fram till att vår dom, att det var rätt byta jakt i ett revir mot jakt i ett annat var fel. Det får vi se, säger Eva Beselin.

Men varför sade då förvaltningsrätten nej till utökad jakt i Haraldsjön, om det gick bra i andra fall att godkänna ändringsbeslut?

– Länsstyrelsen kan få göra ändringar i vissa fall, tycker jag, men att utöka antalet vargar som får jagas, där bedömde jag att gränsen går för vad man kan göra med stöd av jaktförordningen. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det finns saker som talar för att man ska kunna göra sådana ändringar, men vi vet inte. Därför hoppas vi länsstyrelserna överklagar, säger Eva Beselin och tillägger:

­– Om nu paragraf 23 f överhuvudtaget är tillämplig i det här fallet. Det vet vi inte heller, eftersom bestämmelsen i jaktförordningen kom till före bestämmelsen i förvaltningslagen, som säger att man inte får göra ändringar i beslut som blivit överklagade. Förhållandet mellan de här två bestämmelserna är mycket oklar.

Rättspraxis önskvärd

Eva Beselin säger att det bästa vore att få en rättspraxis hur domstolen ska döma i ärenden som rör ändringsbeslut, och att det bästa vore om frågan avgörs av Högsta förvaltningsdomstolen.

– Det här är processuella frågor som är väldigt krångliga och där ingen egentligen vet hur man ska göra.

Eva Beselin säger också att det finns en doktrin som tar upp frågan hur en domstol ska resonera när det finns en gammal bestämmelse som säger att man får ändra ett beslut och en ny bestämmelse som säger nej till ändring.

– Då förs ett resonemang i doktrinen om att det beror på omständigheterna och att man måste titta på sammanhanget och det är det som vi har försökt att göra.

Försiktighetsprincip

Sammanhanget och omständigheterna i det här fallet handlar, enligt Eva Beselin, om vargen som art kontra behovet av att göra ändringar i beslut.

Förvaltningsrätten anser nämligen att det gäller att vara försiktig och hänvisar bland annat till att vargen är en strikt skyddad art. Gynnsam bevarandestatus för varg är 300 individer. I Sverige i dag finns cirka 400 vargar. Under årets licensjakt skulle 33 vargar få fällas.

Här följer du 2022 års licensjakt på varg

– Ett beslut om licensjakt måste vara fattat senast 1 oktober. Om då länsstyrelserna börjar fatta hur många ändringsbeslut som helst om vad som helst efter den 1 oktober så urholkas ju regeln om att beslut ska vara fattat före ett visst datum. Det måste vi också ta hänsyn till, säger Eva Beselin.

Under årets licensjakt skulle ursprungligen 33 vargar få fällas. Hittills är 26 skjutna. Foto: Lars-Henrik Andersson

Avvägning

Hon menar att det är lättare för en länsstyrelse att fatta ändringsbeslut om att skjuta färre vargar, eftersom besluten i de fallen kan återkallas. I grova ordalag handlar det om att ett beslut om att skjuta fler vargar är oåterkalleligt.

På frågan om det inte blir svårt leva upp till Naturvårdsverkets och riksdagens mål att rovdjursförvaltningen ska baseras på senast tillgängliga fakta och kunskap, svarar Eva Beselin:

– Det är en sak som man får väga in i bedömningen om man ska få göra sådana här ändringar eller inte. Det finns som sagt saker som talar för att länsstyrelsen får göra ändringar i beslut och det finns saker som talar emot och vi har valt att vara försiktiga.

Att domstolen är försiktig, är det kopplat till att vargen är strikt reglerad art?

– Ja, så är det, säger Eva Beselin.

Hon säger sig ha förståelse för att man vill kunna göra ändringar i licensjaktsbeslut, särskilt med tanke på att inventeringsresultatet kommer efter sista datum för beslut om licensjakt.

Eva Beselin säger att det är att gå för långt att ändra beslutet och tillåta att fler vargar skjuts, än vad som var tänkt i det ursprungliga beslutet.

Samtidigt håller hon med om att det kan vara svårt för länsstyrelsen att nå målen med licensjakten om antalet vargar är betydligt fler i ett revir än vad man först trodde.

Kan ha fel

– Det är möjligt att vi har fel i vår dom men då får gärna kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen säga det innan vi tillåter en ökad avskjutning av skyddade djur, säger Eva Beselin.

Enligt länsstyrelserna i Dalarna och Örebro analyseras nu förvaltningsrättens dom. Länsstyrelserna har ännu inte beslutat om domen ska överklagas.

Det var i maj 2016 som regeringen beslutade att överklaganden av beslut om jakt efter stora rovdjur ska koncentreras till förvaltningsrätten i Luleå.

Regeringen beslutade även att beslut om licensjakt efter varg som huvudregel får fattas senast den 1 oktober.