En vår av hård debatt mynnade ut i en stämma av fullständigt krig mellan två falanger i Jägareförbundet. Elva länsföreningar och valberedningen ville se Henry Sténson som ny ordförande i Jägareförbundet, men en knapp majoritet av ombuden ville annat.

Det är ett resultat som Henry Sténson accepterar, men han menar samtidigt att det nu vilar ett mycket stort ansvar på den nyvalda styrelsen med Peter Eriksson som ordförande.

– Det är viktigt att styrelsen hittar en öppning för dörren som slagits igen för elva länsföreningar, säger Henry Sténson.

Brutal uppgörelse

Stämman blev en total och brutal uppgörelse mellan två linjer i förbundet, där Henry Sténson ser sig själv som företrädare för den sida som vill se ett närmare samarbete och samförstånd mellan förbundsledning och länsföreningar.

Den avgående ordföranden Torbjörn Larsson och Henry Sténson under Jägareförbundets årsstämma 5 juni 2021. Foto: Martin Källberg

Där har den valda styrelsen en stor utmaning, men det handlar enligt Henry Sténson inte i första hand om intern kommunikation.

– Nej, det är ytterst en fråga om ledarskap, säger Henry Sténson.

Bytte jaktvårdskrets – och länsförening

Väl hemkommen från en turbulent stämma satte han sig i soffan och funderade på vad han skulle göra nu.

Han lämnade i början av året sin gamla jaktvårdskrets i Östergötland efter att länsföreningens ordförande Leif Thomsen inte svarat på hans mejl. En krets och ett länsförbund som Henry Sténson varit trogen i nära 40 år, och valde i stället Jägareförbundet Stockholms län då det är där han är bosatt.

Markering

Nu valde även ombuden från Stockholm att rösta mot honom, liksom ombud från Jägareförbundet Gävleborg, där han har sina jaktmarker.

– Jag vill inte vara med där man inte vill ha mig, jag ville hitta en hemvist där jag är välkommen och uppskattad, och jag kontaktade därför Bengt Stor, kretsordförande i Rättviks jaktvårdskrets, redan på lördagskvällen. Jag kan säga att jag var välkommen tillsammans med min familj, säger Henry Sténson.

Bytet till Rättviks jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna är om inte annat en skarp markering från hans sida. Han vill inte att folk i protest ska lämna förbundet, och anser att förbundet behöver varje medlem för att kunna stå upp för jakten.

Bad om möten

Henry Sténson framhåller att hans uppfattning hela tiden varit att han med gott om tillgänglig tid och ett långt arbetsliv på höga positioner i samhället skulle kunna bidra till att utveckla och stärka Jägareförbundet. Med sina kontakter inom näringslivet, politiken och massmedia ansåg han att förutsättningarna fanns.

Det händer så mycket ute i landet som aldrig når förbundsstyrelsen, men det kanske upplevdes som ett hot mot alla möjliga.
– Henry Sténson

Under sina tre år i styrelsen säger han sig under det första året ha försökt att bidra och stötta ledningen, men att intresset var svalt.

Under andra året i förbundsstyrelsen uppger Sténson att han bad om att få delta i möten med alla länsordföranden i Jägareförbundets Region Mitt.

Eriksgata – på väg mot ordförandeposten

Enligt Henry Sténson har det i efterhand och av andra beskrivits som en eriksgata med ambitionen att han redan då planerade för en position som ny ordförande i Svenska Jägareförbundet.

Möten med jägare och representanter för kretsar och länsföreningar beskriver Henry Sténson annars som fantastiska, lärorika och inspirerande.

– Det händer så mycket ute i landet som aldrig når förbundsstyrelsen, men det kanske upplevdes som ett hot mot alla möjliga. För mig var det ändå otroligt intressant att förstå vad som händer på länsnivå, säger Henry Sténson.

Inget mausoleum

Han är djupt oroad över utvecklingen i förbundet och återkommer till det stora ansvar som nu vilar på den valda styrelsen.

Henry Sténson. Foto: Martin Källberg

På ett personligt plan accepterar han situationen.

– Jag har varit med så länge, även om det är tråkigt så öppnar det för nya möjligheter. Jag hade sett framför mig att lägga mycket tid på Jägareförbundet men nu kommer jag i stället att tacka ja till erbjudanden om att sitta i styrelsen för ett par bolag och jobba med att utveckla de företagen. Det hade jag inte tackat ja till annars, säger Henry Sténson.

Han är i allt väsentligt fortfarande mycket positiv till Svenska Jägareförbundet och den medlemsnytta som förbundet skapar. Men för egen del har han gjort sitt.

– Varför skulle jag engagera mig igen? Jag är dessutom av den åsikten att ingen över 70 år ska sitta på de positionerna, förbundsstyrelsen får inte bli ett mausoleum.

”Bör lämna styrelsen”

Henry Sténson vill skicka ett skarpt förslag och ett budskap till den nyvalda styrelsen.

”Om det finns en ambition att försöka ena förbundet så bör K G Abramsson avgå och lämna styrelsen.”
– Henry Sténson

– Om det finns en ambition att försöka ena förbundet så bör K G Abramsson avgå och lämna styrelsen. Inte av politiska skäl, men så länge han sitter där och har de åsikter han har blir det svårt. Att Birgitta Isaksson valdes bort med argumentet att det inte behövdes fler från Norrland och att K G Abramsson därefter valdes in i styrelsen var på något sätt spiken i kistan, säger Henry Sténson.