Skogsbolagen och deras kampanjer driver på för att på sikt utrota älgstammen och privata markägare påverkas av bolagens åsikter, anser debattören i det här inlägget. Foto: Lars-Henrik Andersson
Trönö Norra viltvårdsområde bildades i mitten av 1940-talet och omfattar cirka 11.000 hektar. 95 procent ägs av privata markägare, och där jagar cirka 100 älgjägare och lika många småviltjägare.
Området har varit ett föredöme för många andra och haft små bekymmer, trots storleken.
Jag har varit aktiv som jaktledare och styrelseledamot i 38 år, men slutade för tre år sedan.
Strategi ifrågasätts
På 1980-talet hade vi en enorm älgstam då vi sköt 150 älgar. Vi arbetade hårt tillsammans för att sänka älgstammen till en nivå vi då trodde var rimlig.
Vi har hela tiden följt upp stammen med älgobs och följt de trender, upp och ner, som vi har sett.
Men när vi för några år sedan kom ner på väldigt låga nivåer (förra året sköt vi nio älgar) började vissa markägare ifrågasätta vår strategi (följer man älgobs ner bör man även följa den upp) och därmed tröttnar många att jobba för föreningen.
Att vara jaktledare kräver stor kunskap och framförallt stort engagemang vilket man inte kan tvinga någon till.
Betyder mycket
Boven i detta drama är skogsbolagen och deras kampanjer som driver på för att på sikt utrota älgstammen och där privata markägare påverkas av deras åsikter.
Jag hoppas verkligen att alla tar sitt förnuft till fånga och inte låter området falla sönder då det betyder mycket för bygden.
Många är vi som växt upp med jakten och det hoppas jag att våra barn och barnbarn får uppleva.
Trönö Norra viltvårdsområde ligger i Hälsingland och ingår i Boda älgskötselområde, där betestrycket ligger på fyra procent.
Ulf Martinsson