När förbundsstyrelsen till förra årets stämma i Kiruna lade fram ett liknande förslag till nya stadgar återremitterades det av ombuden. Ändringarna var för långtgående ansågs det, och delegater från bland annat Skåne påpekade stillsamt att de gärna behåller sina medlemmar i egen regi.

I det nya förslaget sägs att medlemmen ska vara medlem på alla nivåer, det vill säga i krets, i länsförening och i förbund. Men även det möts av kritik, företrädesvis från flera sydsvenska länsföreningar som aviserat att man inte ställer sig bakom förslaget.

”En tolkningsfråga”

Linda Mattisson-Olsson är ordförande i Jägareförbundet Blekinge och kritisk mot förslaget till nya stadgar. Foto: Privat

Länsordföranden i Blekinge, Linda Mattisson-Olsson, har kommit att bli frontfigur för de kritiska rösterna, inte minst med tanke på den krönika hon skrev om saken i nya numret av Svensk Jakt, nr 6, som utkommer i dagarna. Hennes kritik mot stadgeförslaget har inte mildrats sedan hon tog till pennan:

– Framför allt gäller den att man flyttar tillhörigheten för medlemmarna, parallellt med att föreslå en uteslutningsklausul utan att specificera vad den innebär. En länsförening ska kunna uteslutas om den skadar förbundets anseende. En sak är att utesluta någon som bryter mot stadgarna. Men vad betyder skadat anseende? Det blir en tolkningsfråga. Och var är medlemmen medlem och hur hanterar vi det, om vi hamnar i detta i och för sig osannolika men inte omöjliga läge, frågar Linda Mattisson-Olsson.

Föreningar tvekar

Linda Mattisson-Olsson bekräftar att flera länsföreningar i södra Sverige känner sig osäkra, och tvekar inför att säga ja till stadgeändringen.

– Vid sidan om att vara tveksamma till förslaget ifrågasätts processen. Det sägs att årsstämman beslutar om stadgeändringen. Men det är förbundsstyrelsen som initierat den, och någon bra motivering till varför stadgarna ska ändras har inte framförts.

Hon beskriver frågan som svår att sätta sig in i. Textmassan att läsa in är omfattande när gamla och nya stadgar ska jämföras och det är inte enkelt att förstå vad som menas.

– Men det känns som stadgar mer anpassade till ett företag än till föreningar och ideellt arbetande medlemmar. Jag tycker det är väldigt märkligt. Normalt är man medlem i en förening, föreningen är ansluten till ett förbund. Varför ska vi ha det annorlunda i Svenska Jägareförbundet?

Blekingarnas ordförande säger att hon har kretsar som fått förslaget på remiss samt enskilda medlemmar i sitt län bakom sig när hon kommer att yrka avslag på förslaget. Hon hoppas att tillräckligt många ombud från andra länsföreningar är av samma åsikt.

Tror på ett ja

Anders Iacobaeus i Jägareförbundets styrelse säger att förslaget till nya stadgar är väl avvägt och att han tror det går igenom på årsstämman. Foto: Magnus Rydholm

Någon ytterligare återremittering av stadgeändringarna lär det inte bli. Det tror i varje fall inte förbundsstyrelsens representant i arbetsgruppen som tagit fram förslaget, Anders Iacobaeus.

– Faller det den här gången lär det dröja några år innan frågan kan väckas igen. Men jag tror det går igenom. Arbetsgruppen har lyssnat på remissinstanserna, och förbundsstyrelsen lägger fram ett bra förslag till stämman, säger han.

Att det finns skilda uppfattningar om hur stadgarna ska utformas och hur medlemmarna ska organiseras i de olika nivåerna tycker Anders Iacobaeus är naturligt. Och om det inte går att nå total enighet på årsstämman är det inte det som avgör kvaliteten i Jägareförbundets arbete.

– Som det ser ut nu finns det inte full enighet. Några föreningar tycker att de haft för dåligt med tid för att sätta sig in i förslaget, andra vill gå vidare. Förbundsstyrelsen lägger fram förslaget nu, bland annat för att uppdraget från förra årets stämma var att återkomma med ett reviderat förslag tills i år. Det innebär att man är medlem i alla nivåer samtidigt, och det är nog så de flesta medlemmar uppfattar att de är, säger Anders Iacobaeus.

Vitalare årsstämmor

Han pekar ut ytterligare en del i förslaget som kan komma att debatteras. Styrelsen anser att årsstämman vitaliseras med fler ombud. Genom att varje länsförening får skicka ett ombud för varje 1,5 procent av medlemmarna som man har, givet att alla får minst två ombud, skulle antalet fördubblas.

– Alla vinner på det, men vissa inte lika mycket.  Årsstämmorna skulle bli betydligt bättre med fler ombud, säger Anders Iacobaeus. Alternativet är att behålla nuvarande system.

Iacobaeus säger att det inte är något som hindrar ombud från att föreslå att delar av stadgeförslaget lyfts ut och behandlas separat, medan annat förkastas. Men förslaget från förbundsstyrelsen är att hela paketet ska antas på en gång.