Eksjöjägaren Börje Almquist har tröttnat på det han kallar skogsbrukets kampanj mot älgen. Droppen som kom bägaren att rinna över och som gjorde att han upprörd ringde till Svensk Jakt var Skogsstyrelsens nyligen släppta rapport, där det sägs att älgstammen måste sänkas kraftigt för att inte hindra en omställning till förnybar energiproduktion.

– Ett resonemang som är dumt på många sätt, bland annat att det är älgens fel att skogsbruket inte lyckas driva upp tall, när det i själva verket beror på de egna produktionsmetoderna, säger Börje Almquist.

– Nu tycker jag att du ska komma och titta på tallungskogar som de kan se ut, utan betesskador trots att vi har gott om älg, fortsätter han.

Sagt och gjort. Vi tar en runda på hans jaktmarker som bland annat omfattar 280 hektar som Eksjö kommun nyligen köpte från den förre ägaren Victor Stockhaus-Åbergs dödsbo.

På markerna föryngras tall fortfarande genom att fröträd lämnas på hyggena. Foto: Jan Henricson

Godis för viltet

Börje Almquist har jagat på markerna sedan 1957 och man kan utan att överdriva säga att han sett skogarna gå och komma. Det märks inte minst genom hans berättelser om där älgar fällts på en gång nytagna hyggen, där det nu växer 40-, 50-årig fin tallskog.

– Vi har alltid älg, aldrig svårt att fylla vår tilldelning, mycket tallmarker och inga betesskador. Hur går det ihop? Jo, det ska jag säga dig. Skogsägaren har föryngrat med fröträd och självföryngring istället för att i tvåmetersförband sätta dessa gödslade plantor som växer så det knakar och som är rena godiset för viltet.

En stor föryngring där tallarna är midjehöga och finns i många tusen per hektar, bär syn för sägen. Visst, här finns någon enstaka dubbeltopp som kan skvallra om en närgången älgmule, men i stort syns inga betesskador.

– Det är så här tall ska föryngras. Här är så mycket tall att det skulle tåla lite betning. När röjningen sker i rätt tid med tanke på viltet får ungskogen de bästa förutsättningar att en gång bli prima sågtimmer, säger Börje Almquist.

Tror på framtiden

Tallskogen var ungskog när älgstammen var som störst. Självföryngrad. Foto: Jan Henricson

Han menar att det finns gott om bevis för den saken på markerna, och han visar flera bestånd där medelålders träd strävar raka mot himlen. Skogar där tallarna var späda och i betesvänlig höjd när älgstammen var betydligt mycket större än vad den är idag.

– Victor Stockhaus-Åberg hade sina idéer om hur skogen skulle skötas. Bland annat föryngrade han alltid tallskog genom att lämna fröträd, och att sätta gran på tallmark som så ofta görs nu var honom främmande, för där blir det aldrig någon riktig skog, säger Börje Almquist.

Den nye ägaren Eksjö kommun tycks ha tagit efter brukningsmetoderna. På ett par nytagna hyggen har fröträd lämnats.

– Jag kan tycka att de står lite för glest, men man får vara glad för att de satsar på självföryngring istället för att plantera de här typiska tallmarkerna. På det viset kan vi ha bra med älg utan skador även i fortsättningen, säger Börje Almquist.