Trots flera försök att få en intervju med språkröret Gustav Fridolin före valet, avvisas Svensk Jakt av Fridolins pressekreterare. Han har inte tid, meddelar hon, men letar fram Peter Eriksson som lämplig talesperson i de jaktliga frågorna inför riksdagsvalet.
Senast jag intervjuade Gustav Fridolin var han på väg att ta en fullständig jägarexamen, bara praktiska högviltprovet återstod. Nu får jag alltså inte möjlighet att fråga hur det har gått. Peter Eriksson är en annan av Miljöpartiets jaktligt intresserade företrädare. Sitt jaktintresse brukar han ofta framhålla i samband med debatter i jaktliga frågor.
Peter Eriksson började göra avtryck i politiken som kommunalråd i Kalix. Det är också där han bor när inte riksdagsarbetet hållit honom i Stockholm.
I glesbygden har dock Miljöpartiet haft svårt att hävda sig. Bara en av partiets nuvarande 25 riksdagsledamöter (före valet, red anm), Jabar Amin från Umeå i Västerbotten, är invald på röster från Norrland. Det finns en på Dalabänken, ingen på Västernorrlandsbänken, ingen på Jämtlandsbänken, ingen på Norrbottensbänken och en på Gävleborgsbänken.
Peter Eriksson själv sitter på Stockholmsbänken.
– Men jag är från Kalix, säger han.

Men du sitter på mandat från Stockholm. Du sitter väl på Stockholmsbänken, inte på Norrbottensbänken?
– Jo, så är det.

Varför verkar Miljöpartiet ha så svårt att nå framgång i glesbygd i allmänhet och i Norrland i synnerhet?
– Vi har kanske inte lyckats föra fram våra synpunkter på ett sätt som når fram.

I flera jaktfrågor har ni framstått som närmast jaktfientliga?
– Vad enskilda motionärer skriver står inte partiet alltid bakom, så är det i alla partier.

Ni har som parti gått emot ändringarna av skyddsjaktreglerna i jaktförordningens paragraf 28. Ni ville inte ge jägarna möjlighet att skydda sina jakthundar. Det verkar som om ni misstror jägarna?
– Det verkar inte ske något missbruk av paragraf 28, men vi ville vara försiktiga.

Senast ni hade möjlighet att påverka regeringspolitiken agerade ni på ett sätt som av många upplevdes som jaktfientligt. Ni minskade pengarna till Jägareförbundet för det allmänna uppdraget, pengar som jägarna själva betalat in till viltvårdsfonden. Och ni delade upp utbetalningarna så det spred sig en osäkerhet om vad som skulle bli av det allmänna uppdraget. Kan du förstå att många jägare anser er som jaktfientliga?
– Jag kan ha viss förståelse för det.

För mig är det delvis obegripligt, det finns många frågor där jägarna och Jägareförbundet borde kunna samverka med och stå Miljöpartiet nära, eller hur?
– Jo, jag känner många jägare som är mycket naturkunniga och djurintresserade. Och jägarna värnar om levande skogar och rikt djurliv precis som vi. Men det finns lite olika grupper i partiet. En grupp som är starkt naturintresserad och intresserad av djurskyddsfrågor. Andra är jägare.

Så det kan bli nya attacker mot allmänna uppdraget?
– Det tror jag inte. Jag har inte hört något sådant i korridorerna, men jag kandiderar ju till EU-parlamentet och kan ha missat något.

När fjälljakten reformerades i början på 1990-talet var ni från Miljöpartiet emot den förändringen. Det talades om att reformen var ett hot mot jaktfalken med mera. På senare år har det varit tystare. Nu har riksdagen tagit beslut om att i Sverige boende ska ha någon sorts förtur till fjälljakten. Men något förslag från regeringen har vi inte sett. Vad vill ni?
– Det är möjligt att det kan bli en del ändringar i denna fråga när utredningen är klar. I första hand är det de som bor nära som ska ha bättre möjligheter att jaga, i andra hand andra som bor i landet.

I rovdjursfrågan har Miljöpartiet ihop med Vänsterpartiet gått emot det riksdagsbeslut som togs i vintras som medgav jakt på varg och regionaliserade beslut i skyddsjaktfrågor. Åsa Romson anklagade under partiledardebatten i riksdagen viltforskarna för att vara styrda av regeringen. Hur ser du på vargfrågan och på hennes uttalande?
– Sa hon verkligen så? Jag var upptagen i Konstitutionsutskottet hela dagen, så jag vill inte kommentera just det. Men vi tycker inte regeringen ska bestämma hur många vargar som är gynnsam bevarandestatus. Det är en fråga för forskarna.

Men vilka forskare? Forskarna är ju inte ense, vem ska då avgöra?
– Det går att hitta system för det. Det ska inte vara politikerna.

Vilket system?
– Naturvårdsverket kan vara lämpligt.

Vad ska Miljöpartiet göra för att närma sig landsbygden och jägarna?
– Det krävs nog en del initiativ och från båda håll, jägarna har minsann också en del att arbeta på.