En rävkull kan äta ett ton bytesdjur!

Medan vuxna rävar är ganska billiga ”i drift” åtgår det stora mängder bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

Bernt Karlsson Publicerad 27 december 2015 - 08:41

Att rensa rävgryt på våren var förr en vanlig åtgärd och om vad som kunde hittas vid sådana aktioner berättas exempelvis i Svensk Jakts oktobernummer 1953.

Vid utgrävning av ett rävgryt i en kustby i Västerbotten på våren samma år dokumenterades följande färska bytesdjur: 13 ungharar, 1 tjädertupp, 3 koltrastar, 2 tjäderhönor, 1 tjädertupp, 3 orrhönor, 4 järpkycklingar, 2 gräsänder och 2 huggormar(!).

Rävgrytets innehåll ger en fingervisning om hur stora mängder energi i form av bytesdjur som går åt till en rävkull.

En till två procent

Det finns vetenskapliga modeller för att beräkna dessa närings- och energiflöden i naturen. En allmänt accepterad beräkningsmetod är att ett rovdäggdjur kan uppta och omvandla en till två procent av den intagna bytesbiomassan till egen kroppsbiomassa.

Det innebär att det för en normalstor rävkull på fem valpar som i början av augusti väger två kilo styck – alltså tillsammans tio kilo – har gått åt 1.000 kilo eller ett ton bytesdjur!

Att en kull rävvalpar kan konsumera en så stor mängd bytesdjur kan vara svårt att föreställa sig, men alla som fött upp hundar vet hur mycket foder som går åt bara för att dra upp en valpkull.

Till skillnad från rävens bytesdjur är dock hundfodret koncentrerat och utan vatten. Rävens mat består till största delen av vatten och en del skelett och maginnehåll som den inte kan tillgodogöra sig.