Den 10 september deltog ett 50-tal naturvårdschefer från landets länsstyrelser samt tjänstemän från andra myndigheter i Svenska Jägareförbundet i Kronobergs viltexkursion på gården Almås utanför Älmhult.
Under en rundtur på fastigheten fick de se hur man med relativt enkla åtgärder kan öka och bibehålla viltfoder och biologiskt mångfald.

– Många tror att jakt och naturvård står i motsats till varandra, men det är egentligen tvärt om. Det är mycket positivt att vi får chansen att visa hur jägare och markägare kan anpassa sina fastigheter så att det gynnar både viltet och den biologiska mångfalden, säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent i Kronobergs län.

Ljusare skog

Enligt Magnus Strandberg, som äger gården och som i sitt jobb på Skogssällskapet arbetar med viltförvaltning i kombination med produktionsskogsbruk, är det viktigt att man får in en mångfald av växter i de ofta väldigt täta granskogarna. Detta för att öka det naturliga viltfodret.

– I en tät granskog finns det egentligen ingen mat alls för viltet. Men genom att ha ett stort inslag av tall får vi en mycket ljusare skog som bidrar till att blåbärsris kan växa, vilket under höst och vinter är viktig föda för älg och rådjur, säger han.
Det var också något som Bo Lundin, handläggare på Naturvårdsverket tyckte var väldigt intressant.

– Skillnaderna mellan medveten och omedveten gallring blir väldigt tydlig när man får se det så här med egna ögon, säger han.

Lövträd minskar skador

För att viltanpassa Almås gård har Magnus Strandberg och hans fru Karina arbetat hårt med att få till den rätta blandningen av produktionsskog och viltfoder.

– Genom att ta vara på naturliga föryngringar av rönn, asp, sälg och ek som djuren föredrar i skogsbestånden, men också i kantzonerna vid skogsvägar och mellan olika bestånd, minskar man skadorna på produktionsskogen, samtidigt som viltet får mat, menar Magnus Strandberg.

– Syftet är inte att öka viltbeståndet, utan att jämna ut betestrycket, tillägger Eilas Turesson.
Efter exkursionen var det flera av deltagarna som hade fått upp ögonen för viltvård och markägarnas roll i den ekologiska mångfalden.

– Jag har aldrig tänkt på kopplingen mellan viltvård och naturvård förut. Så det här var väldigt intressant, säger Anna-Helena Lindahl, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket.

Matilda Ermeland