Idébanken bygger i sin tur på de enkätsvar som lämnats in av jaktvårdskretsarna och som processades vid en workshop i Uppsala i slutet på oktober med kretsrepresentanter från de tre samverkansområdena.

Projektet har haft arbetsnamnet Jaktvårdskretsarna siktar framåt och startade med en motion på årsstämman i Växjö. Motionären bekymrade sig över jaktvårds­kretsarnas framtid, sedan makt och inflytande gått förlorad i och med den nya älgjakten.

Många kretsar vilsna

Årsstämman beslöt därför att Jägareförbundet ska arbeta för att stärka kretsarnas roll inom jakt och viltförvaltning.

Göte Grubb

Många jaktvårdskretsar har säkert känt sig lite vilsna efter tillkomsten av det nya älgförvaltningssystemet, säger länsjaktvårdskonsulent Göte Grubb, Mittnorrland, som varit projektansvarig i SO Norr.

I verkligheten är det kanske precis tvärtom, att kretsarna aldrig har varit så viktiga som nu! Nu gäller det verkligen att samla jägarna, ta in åsikter och framföra önskemål och synpunkter till våra företrädare i älgförvaltningsgrupper och viltförvaltningsdelegationer så att de kan göra ett bra jobb.

Rovdjur långt ner

I den enkät som tidigare skickats ut till jaktvårdskretsarna fick dessa bland annat prioritera ämnesområden. På första plats kom ungdomar, därnäst följde medlemmar och viltförvaltning.

Rovdjursfrågorna kom överraskande långt ner, säger Göte Grubb. Det är möjligt att man i kretsarna anser att dessa frågor ska hanteras på nationell nivå.

En annan sak som diskuterats är namn- och identitetsfrågan. Den namnuniform som antogs av länsjaktvårdsförbunden för en del år sedan fullföljdes aldrig ner till kretsnivå. Kretsarna ofta med kommunens namn först följt av jaktvårdskrets knyts inte samman med Jägare­förbundet på samma sätt.

Det är möjligt, men inte helt säkert, att det krävs en stadgeändring för det, säger Göte Grubb. Det viktigaste är å andra sidan inte kretsarnas namn utan att vi kan förbättra och utveckla Jägareförbundets arbete på lokal nivå.