Ett gediget intresse på basnivå tillsammans med en vilja att göra något praktiskt är det som brukar ge bäst effekt när viltvårdsinsatser ska genomföras.

Resonemanget har tagits på allvar av jägarna i Tofteryd-Svenarums älgskötselområde som har startat projektet Viltfoder i samverkan, en ambitiös satsning där jägarna arbetar för att få en bättre balans mellan viltet och tillgången på bete.

En konkret åtgärd är att i älgskötselområdet plantera 45.000 tallplantor inom en treårsperiod, för att öka mängden foder och för att minska skogsskadorna. I år har man satt de första 15.000.

Det var inga problem. Förvånansvärt mycket kan åstadkommas när man arbetar tillsammans, säger Lars Petersson som är en av flera lokala jägare i projektets ledningsgrupp.

Övriga är initiativtagaren Sören Svahnström samt Christoffer Flood, Daniel Paulsson och Kjell Svanberg.

Utnyttja vägkanterna
I början av juni genomfördes en annan del av projektets målsättning kunskapsspridning. Till en temakväll i Tofteryd utanför Skillingaryd, där experter från Jägareförbundet, Skogsstyrelsen och skogsnäringen deltog, kom fler än 70 personer, de flesta av dem både jägare och skogsägare.

Temat för kvällen var foderskapande åtgärder. För lika viktigt som det är att plantera tall på tallmarker är det att erbjuda viltet alternativt foder. Jaktvårdskonsulent Elias Turesson hade valt en utmärkt plats för sin föredragning om vikten av att utnyttja bryn och kantzoner för att erbjuda viltet mat. Särskilt de möjligheter skogsbilvägarna erbjuder verkade intressera skogsägarna.

Genom att låta bli att plantera produktionsskog ända ut till vägkanten och istället använda femtio meter för viltfoder är mycket vunnet. Då får viltet foder och samtidigt hålls vägen i ett bättre skick, den torkar till exempel upp snabbare, informerade Elias Turesson.

Han visade också hur ett surdrag där förutsättningarna för att driva upp gran eller tall är dåliga, istället kan bli värdefullt för viltet, genom att rätt trädslag gynnas och genom att röja för mesta möjliga foderproduktion.

Ju längre älgen betar här i stället för i tallplanteringen lite längre bort, desto bättre är det.

Samverkan nödvändig
Ett stycke längre bort längs vägen diskuterade Urban Alkeberg från Sydved och Per Carlsson från Vida om hur röjning och gallring kan utföras för att viltet ska gynnas. De fick svara på många kritiska frågor, bland annat om rätt tidpunkt för avverkning.

Urban Alkeberg erkände att skogsbruket skulle kunna göra bättre i det avseendet, men sa att det också fanns annat att ta hänsyn till när avverkningarna planerades.

Efter ytterligare stationer där Skogsstyrelsen och Svenska skogsplantor svarade för informationen var Lars Petersson mycket nöjd, med kvällens uppslutning och med hur projektet utvecklas.

Vid sidan av att öka medvetenheten inom vårt eget älgskötselområde vill vi att det ska få spridning. Nu hör allt fler jägare och markägare av sig från angränsande områden, och längre bort ifrån, säger han.

Jägare, markägare och skogliga intressenter måste samverka för att nå framgång. Det är enda sättet för att få bra skogar och viltstammar av hög kvalitet, säger Lars Petersson.

Fakta Viltfoder i samverkan

Projektet drivs i Tofteryd-Svenarums älgskötselområde.

Målsättningen är att minska skador på produktionsskogen genom att öka tillgången på viltfoder, bland annat genom att öka kunskaperna i att röja på ett både skogsvårdande och viltvårdande sätt.

Andra mål är att öka den biologiska mångfalden samt bevara och utveckla kulturvärden.

I visionen ingår att alla inblandade jägare, markägare, myndigheter och skogsnäring ska dra nytta av projektet, något som också utgör grundstommen till projektets spridning.

En konkret åtgärd är att jägarna i älgskötselområdet under en treårsperiod sätter 45.000 tallplantor. I vår har de första 15 000 plantorna planterats.

Projektet ska verka över en sjuårsperiod, där de första tre åren bland annat ägnas åt plantering av tall.

Jaktvårdskonsulent Elias Turesson berättar om hur skogsägare och jägare kan åstadkomma viktiga foderskapande åtgärder med små insatser. Foto: Jan Henricson