Lagreglerna föreskriver att en fälla för levandefångst ska vittjas två gånger per dygn, morgon och kväll. Den ska med andra ord stå under daglig tillsyn. Det är därför viktigt att den är lätt att vittja.

Det allra bästa är om man från stugfönstret eller gårdsplanen kan ha fällan under uppsikt och se om fångstluckorna slagit igen. Det näst bästa är om man från en väg kan se om fällan gett fångst.

Det är aldrig bra om man måste gå intill fällan vid varje vittjningstillfälle. Inte bara för att det är besvärligt utan för att man då också lägger spår som kan få räven att fatta misstankar.

Rävstråk

Nästa villkor som ska uppfyllas är att fällan placeras på ett naturligt rävstråk. Fångstmetoden bygger visserligen på noggrann åtling men det är ändå en stor fördel om fällan står där räven brukar ha sin gång.

Goda fångstplatser brukar vara intill ladugårdar, vid åkerholmar, i skogsbryn mot åker och vid stränderna av sjöar och vattendrag.

Det är också bra om fällan kan ställas intill någonting; till exempel vid vasskanten intill en sjö eller åstrand eller invid en lada, ett större träd, en gärdesgård eller ett buskage.

Slutligen ska fällan även placeras så att den är skyddad mot blåst och drevsnö.
Även den som beaktat kriterierna att fällan ska synas från stugfönstret och ställt den på ett naturligt rävstråk kan få fångstmöjligheterna reducerade om vinterstormar med jämna mellanrum fyller halva fällan med snö. Fällan måste då skottas ren och man får vänta någon vecka på att räven ska våga sig dit igen.

Hur många rävar som så småningom kommer att avlivas och lyftas ut ur rävfällan bestäms inte av högre makter utan av fångstmannens skicklighet och intresse. Konsten att fånga räv med tunnelfälla börjar med hur fällan placeras.

Fällan ska stå plant!

En tunnelfälla för fångst av räv och grävling är både stor och tung. När man väl bestämt var fällan ska stå krävs därför ett noggrant grundarbete. För att fällan inte ska bli skev och vind måste den stå plant.

Börja med att jämna till marken där fällan ska stå. En förutsättning för att fällan ska hålla under många år är att man ställer den på reglar, så att det uppstår en ordentlig luftspalt mellan fällans golv och marken.

Räkna med att det behövs tre–fyra ordentliga reglar, helst av tryckimpregnerat virke. Vanliga stängselstolpar duger gott.

Reglarna läggs ut på marken där fällan ska stå och sedan väger man in dem med hjälp av en bräda, så att alla reglarna ligger vågrätt och på samma höjd. Vid behov kan man ta ett vattenpass till hjälp.

Det är mycket viktigt att fällan står plant. Gör den inte det kommer den snart att bli skev och vind. Luckorna kommer då att kilas fast mot fällväggarna och fällan sätts ur funktion. En sådan fälla är sedan näst intill hopplös att sätta i skick igen.

En tunnelfälla för fångsav räv och grävling är både stor och tung. När man väl bestämt var fällan ska stå krävs därför ett noggrant grundarbete.

I en jämnt sluttande backe gör det däremot ingenting om fällan ena gavel står något högre än den andra. Det viktiga är att fällan vilar plant på reglerna och inte riskerar sätta sig i något hörn.

Gräv gropar

Innan fällan ställs på plats kan man gräva ut några gropar i utrymmet mellan reglarna.
Dessa utrymmen kan fyllas med någon form av kärnfoder, exempelvis korn eller havre. Snart hittar smågnagarna fodret och bosätter sig i bästa fall under fällan, vilket ökar dess dragningskraft på traktens rävar.

Förarbetet är dock inte slut med det. Vid fällans gavlar har det nu uppstått ett mellanrum mellan fällans golv och marken. Detta mellanrum behöver fyllas igen med jord och torv. När man är färdig ska det se ut som om fällan stod direkt på marken.

Fällan är nu klar för fångst, men kan behöva stå ute ett par–tre veckor för att avvittras. Sedan är det dags att börja inåtlingen.