Fångstresultatet i en tunnelfälla bestäms inte av ödet utan av fångtsmannens skicklighet. Foto: Bernt Karlsson
En välbyggd, strategiskt placerad och rätt skött tunnelfälla är ett utmärkt hjälpmedel när det gäller att hålla traktens rävstam inom rimliga gränser.
Första frågan som brukar inställa sig när den nya fällan är klar är var den ska stå.
När Jörgen Wågenberg i Tranås fick oönskat besök i trädgården av en grävling tillkallade han kommunens jägare som snart fångade den.
Mårdfångst med stationära fällor kräver noggrann inåtling. I motsats till exempelvis en rävfälla är en mårdfälla vanligtvis för liten för att man ska kunna lägga åtelmaterialet inne i fällan. Den så kallade dragåteln måste därför placeras vid sidan om.
Vid säsongens slut i år hade Magnus Johansson i Mörbylånga fångat 19 mårdar. Ett anmärkningsvärt resultat, eftersom Magnus bedriver sin mårdfångst vid stranden av Kalmarsund.
En genomgångsfälla för mink behöver i regel inte betas. Men säg den mink som inte låter sig luras av kräftskalen från lördagskvällens skiva.
Känner du till någon biodlare i trakten där du bor? I så fall har du möjlighet att för en billig penning skaffa dig ett osvikligt bete för fångst av grävling.
Minken älskar att springa längs trävirke som ligger i eller intill vatten. En effektiv fångstplats kan därför enkelt skapas genom att du ställer…
Konsten att fånga mink är konsten att hitta bra fångstplatser! Sommaren är rätt tid att inventera markerna. Den som lyckas hitta en minklya har det väl förspänt inför den kommande säsongen.
Sedan hysterin efter galan ko-sjukan lagt sig är det åter tillåtet att använda slaktavfall från vilda djur som bete och lockmedel i syfte att fånga eller fälla andra vilda djur. Bara från ett skjutet rådjur finns mycket för en fångstman att ta till vara.
Den som vet med sig att jaktmarkerna hyser mink kan med fördel ägna några sommardagar åt att planera minkfångsten. Börja med att leta efter bra fångstplatser.