Viltåker med havre och insådd av klöver och cikoria skapar mycket foder. Foto: Ingemar Pettersson

Dags att planera viltåkern

Viltåkern utgör ofta centrum för de viltvårdsåtgärder som jägare gör. En bra anlagd och rätt placerad viltåker kan bli en riktig oas för viltet. Den blir också en plats där både jakt- och naturupplevelserna kan höjas ett par snäpp.

Elias Turesson.

För att viltvården ska bli bättre bör man lyfta blicken och se hur man kan förbättra för viltet över större ytor. Stor variation i landskapet är viktigt för viltet. Det underlättar om man jaktlagsvis jobbar med viltvården tillsammans. Åtgärderna blir då både roligare att utföra, nyttan blir större och fler blir delaktiga.

Viltåkrar är bra viltvårdsåtgärder som komplement till det foder och skydd som finns naturligt. Åkrarna kan också användas för att i vis mån styra viltet inom området.

 

Skyddad plats

Viltåkerns placering i landskapet är viktig, den ska ligga där viltet normalt väljer att vistas eller passerar. I närheten av skogsbryn, vid ödetorp eller i anslutning till viltvatten och vattendrag är bra platser.

Platsen ska också ligga skyddad så att viltet får vistas där i lugn och ro. Givetvis måste både placering och val av gröda styras av vilka viltarter man ska gynna.

Det är en fördel om man odlar flera olika grödor intill varandra i stråk. Det ger variation och grödorna kan utnyttjas vid flera tidpunkter av olika viltarter.

Har man tillgång till relativt stora arealer är det en fördel att sprida ut åkrarna.

Viltåkern behöver inte vara en enskild åker, man kan gärna anlägga viltvårdsstråk i kanterna av åkrar som används i jordbruket. Återigen ökar detta variationen.

 

Våga testa

Genom att testodla många olika grödor kan man lättare se vilka som fungerar på de egna åkrarna. Jordmån och åkerns geografiska läge gör att grödorna fungerar olika bra.

Både tiden och resurserna brukar vara en faktor som gör att många drar sig för att anlägga en viltåker. Men vill man göra det relativt bekvämt för sig så anlägger man en havreåker med insådd av klöver och cikoria.

En sådan åker utnyttjas av både klövvilt, hare och fåglar. Under första växtsäsongen nyttjas havren och redan under första hösten börjar klövern och cikorian att ge mycket foder. Rödklövern håller bra produktion under tre till fem år medan vitklövern håller ytterligare några år och cikorian cirka tre år.

 

Insekter och fjärilar drar förstås nytta av blommorna i en träda, men det gynnar också fältvilt som fasan och rapphöna. Foto: Jan Henricson

Insekter och fjärilar drar förstås nytta av blommor på en viltåker. Foto: Jan Henricson

Dags att bruka

Klövervallen ska slås eller putsas under sommaren, då får man en bra återväxt som kan nyttjas under hösten och vintern. Dessutom kan man ensilera åkern vid detta tillfälle och använda ensilaget som foder under vintern.

Vill man så kan man börja år ett med foderraps, fodermärgkål eller någon rova, för att år två odla havre med insådd av klöver och cikoria.

Våren tänder energin i många av oss. Det är bara att greppa spadar, hackor, sågar, andra redskap och maskiner och sätta i gång med viltvården.

 

Elias Turesson

Jaktvårdskonsulent

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay