En spångflotte skapas av en bräda som spikas eller skruvas fast tvärs över någon typ av flytelement – en flotte. Fällan ställs därefter på brädan eller spången en bit från flotten och fastgörs med hjälp av järntråd eller packremmar. Sedan skjuts hela skapelsen ut i vattnet och fångsten kan börja.

Fällan behöver inte betas. Fångsten bygger helt på minkens nyfikenhet och starka drift att undersöka och springa på trävirke som ligger i vatten. Sedan första minken gått fast är dessutom fällan invittrad och frestar till nya besök.

Mink – det finns alltid mer än du tror

Det är viktigt att spången och fällan är lika breda, så att minken inte kan passera vid sidan om. En annan viktig detalj är att förankra spångens fria ände i strandkanten.
Om det börjar blåsa eller om vattnet stiger är det annars lätt hänt att den vattenburna fångstplatsen drar åstad.

Bäst i test

Möjligheten att testa och jämföra olika fångstarrangemang för mink uppstod under förliden jaktsäsong i mina egna viltvatten. När andungarnas antal började minska stod det klart att minkfällorna måste göras i ordning. Tre sådana arrangerades: två på spångflottar ute i vattnet och en med styr- och ledhinder på stranden.

Fällorna var slagfällor av genomgångstyp – alltså med två ingångsöppningar – och försedda med tramputlösning.

Så fångar du mink

Inget bete användes, av den enkla orsaken att färskt bete så snabbt fördärvas under den varma årstiden och då får en närmast avskräckande effekt på minken. Endast lite sjöfågeldun placerades i öppningarna på fälltunneln i syfte att väcka minkens nyfikenhet.

Fällorna kom på plats sista veckan i juli och efter bara några dagar satt första minken där. En vuxen hane på 1,2 kilo. Sedan gick det fast mink i fällorna med jämna mellanrum under hela augusti och en bit av september. Sista fångsten togs om hand 17 september. Fällorna stod ute gillrade ända fram till isläggningen, men efter nämnda datum gick det inte in någon mink.

Nio minkar

Det sammanlagda bytet blev nio minkar: två vuxna hanar, en vuxen hona och resten ungminkar. Av dessa fångades bara en i fällan med styr- och ledhinder, resten togs i fällorna på spångflottarna.

Av spångflottarna var också den ena avgjort mer effektiv än den andra. Den låg på relativt djupt vatten och ett gott stycke ut från stranden. Här togs fem minkar. Två av dessa satt dessutom vända åt ”fel håll” i fällan och hade fångats på sin väg in mot land! De hade alltså först simmat ut till flotten och sedan passerat genom fällan på tillbakavägen.

Testa spångflotte

Den som tror sig ha mink i sina vatten gör alltså klokt i att testa idén med fällor på spångflottar. Det är ett arrangemang som fungerar särskilt väl längs låga och sanka stränder, där det kan vara svårt att skapa traditionella minkfångstplatser med styr- och ledhinder.

Enkel att bygga

En spångflotte är väldigt enkel att bygga. Allt som behövs är några brädstumpar till flotten samt en längre bräda eller planka till spång. Som flytelement kan bitar av frigolit eller tomma plastdunkar användas. Till nöds duger vanliga petflaskor.

1. En flotte med plats för några tomma 1,5 liters plastflaskor skruvas enkelt ihop av brädstumpar i passande dimension.

2. Glöm inte att sätta lock på gavlarna, så att inte plastflaskorna söker sig ut.

3. Ska det vara något mer innan vi stänger? Den här flotten får sin flytkraft av fyra petflaskor.

4. Flytpontoner kan göras på många sätt. Den här är byggd på två tomma spolarvätskedunkar.

5. Klart för minkfångst. Fastgör spången på flotten, surra fast fällan mitt på spången och skjut ut hela skapelsen i vattnet.