Kjell Lund sköt galten från sin vakkoja på i sydvästra hörnet av Gislaveds kommun för drygt två år sedan. Där har han och hans jaktkamrater skjutit vildsvin i några år vid det här laget, de första 2008–2009.
– Men jakttrycket på vildsvin hade varit lågt, såsom det ofta är under en etableringsfas. Kanske var det därför min galt hade blivit så gammal.
När Kjell sköt såg han i och för sig att det var en rejäl galt. Men att den skulle ha så mycket i munnen som den hade var inget han funderade på.
– Galten vägde 130 kilo, men viltuppköparen sa att den skulle vägt 40-50 kilo till om det inte varit för den stränga vintern.

Fortsätter jaga vildsvin
Kjell Lund är road av troféer, något som märks i hans arbetsrum. Han tänkte låta mäta betarna, och när han blev uppmuntrad av kamraten som hjälpte honom med monteringen gjorde han slag i saken.
Underbetarna är 26,2 respektive 25,4 centimeter långa. Bredden är 28 millimeter på båda. Protokollet visar att den totala poängsumman är 131,4. En rejäl marginal till gränsen för guld som går vid 120 poäng.
– Man kan se på betarna att de växt förbi den naturliga slipytan mot överbetarna. Den klarade inte att hålla spetsarna vassa.
Kjell Lund kommer att fortsätta att jaga vildsvin, som han ser som ett trevligt jaktvilt även om han också har förståelse för de som drabbas av skador. Men han tror inte det blir några mer betar av liknande kaliber.
– Nej, skrattar han. I fortsättningen får jag nog nöja mig med mer normala galtar. Och det är ju inte dåligt det heller.