Publicerad 15 maj 2013 - 16:12

Mera tall för viltets och skogens skull

1984 utgjordes 36 procent av den nyanlagda skogen i Götaland av tall. 2008 var motsvarande siffra 14 procent. Den pågående förgran­ingen är negativ både för vilt­et och för skogsägarnas ekonomi. För att bryta trend­en har Skogsstyrelsen tillsammans med skogsbruket startat projektet Mera Tall.

 

Vi har hamnat i en ond spiral som skruvas hårdare och hård­are. Det är den utvecklingen vi försöker vända, säger Ove Arnesson som är projektledare för Mera Tall.

Han jobbar för Skogsstyrelsen, men bakom projektet står också flera andra intressenter, som Sveaskog och Södra. Jägareförbundet deltar inte i projektet, men finns med i skogsbrukets Nationella sektorsråd, som är projektets referensgrupp.

Det är för övrigt i en diskussion i sektorsrådet som projektet har sitt ursprung. Där uppmärksammade man att tallandelen i våra skogar viker, och att något måste göras för att vända utvecklingen. Skogsstyrelsen tog upp tråden och resultatet blev Mera Tall, säger Ove Arnesson.

Svensk Jakt möter Ove Arnesson och Kronobergs jaktvårdskonsulent Elias Turesson på ett med tall nyplanterat hygge strax söder om Åseda.

Mera Tall är landsomfattande, men det är i Uppvidinge kommun projektet upprättat ett första, över 65000 hektar stort, demonstrations­område.

Här fann man att förutsättningarna för att driva projekt­et på lokalnivå var de rätta. Bland annat på grund av den typiska tallmark som det finns så mycket av i trakten.

Både markägare och jägare visar stort intresse. Viljan att engagera sig i projektet är stor och i ökande, säger Ove Arnesson.

 

Efterlyser variation

Också Jägareförbundet är positivt till projektet. I de slutna granskogarna finns ingen mat till viltet och större variation är nödvändig. Också anslaget i Mera Tall, där man framhåller samverkan och motarbetar konfrontation, är enligt Elias Turesson något som kan leda till framgång.

Jägarna måste göra sitt, men vi efterlyser också ett större intresse från skogsbruket när det gäller viltfoderproduktion. Det kan handla om att följa upp röjningar för att få fram löv, skapa bryn och kantzoner och avverka vid rätt tid på året, säger Elias Turesson.

Hur kunde det då bli så här? För ingen är betjänt av en utveckling där tallen får stå till­baka för slutna granbestånd.

Viltstammarnas storlek i förhållande till fodermängden i skogen har naturligtvis spelat en avgörande roll.

 

Goda exempel

På 1980-talet sattes fortfarande tall på tallmarker, även när vilt­skadorna var stora. Men sedan började allt fler skogsägare att lämna tallen därhän och istället plantera gran på sina tall­mark­er. Något som är negativt för skogsekonomin och för vilt­et.

Både jägare och markägare blir förlorare. Ju mindre tall som sätts, desto större blir skador­na på de få tallungskogar som ändå kommer. Gran på typ­isk tallmark slutar växa när den är 2530 år gammal, något som är mycket negativt för skogs­gård­ens ekonomi, förklarar Ove Arnesson.

Och nu försvinner tallskogarna och blandskogarna i allt snabb­are takt. Men trots att det ser mörkt ut har Ove Arnesson gott hopp om att det går att vända på utvecklingen. Redan skönjer man ett aningen större intresse för att plantera tall. Det finns också goda exempel med skogsägare som planterar tall och som visar att det går att få fram fina sådana skogar.

Dessutom visar de enkäter som gjorts med skogsägare och jägare inom demoområdet att många är villiga att vidta åtgärd­er för att förbättra balansen mellan skog och vilt. Elias Turesson pekar ut ytterligare en grupp som är viktig att få med på tåget för att lyckas vända trenden skogstjänstemännen.

Granen har närmast blivit slentrian. Markbered och sätt 2500 granplantor per hektar och sedan är det klart. Det är djupt rotat, man ska plantera med gran, punkt!

Ove Arnesson håller med:

Rådgivningen är naturligtvis viktig. Skogsägarna måste få bra råd vad gäller föryngring och ståndortsanpassat skogsbruk. Där finns det en förbättrings­potential, säger han.

 

På stövelnivå

De båda är överens om att det kan vara lättare att nå resultat i södra Sveriges privatägda skogar än längre norrut i landet. I syd är jägaren och skogsägaren ofta samma person. Men Ove Arnesson tror på framgång även norr­ut i landet.

Vi gör allt för att inte hamna i det gamla vanliga, det vill säga att jägare och skogsägare står på varsin sida i debatten.  Vi har provat konfliktmodellen i 30 år utan att på något sätt komma framåt.

Jag menar att ett sådant här projekt måste drivas på stövel­nivå, ute i verkligheten. Det är när vi resonerar sakligt med varandra och vidtar praktiska åtgärder baserade på fakta som är bra för skogen och som gynnar viltet, som det går att nå resultat.

Det är också viktigt att vara långsiktig. Vad gäller projektet har styrgruppen betonat att det inte är någon dagslända utan avsikten är att vara uthålliga så att vi verkligen når resultat, säger Ove Arnesson.

 


Andelen tall i den svenska skogen då, nu och i framtiden
om inga åtgärder vidtas. Ju ljusare grön färg, desto mindre
tallskog. Grafik: Skogsstyrelsen

 

FAKTA MERA TALL

Skogarna blir grandominerade även på typiska tallmarker vilket ger
dåligt virke med låg avkastning, dåligt med viltfoder och dålig biologisk mångfald.

1984 bestod 36 procent av den nyanlagda skogen i Götaland av tall.  2008 var motsvarande siffra 14 procent.

Från 1980-talet har andelen tallplantor som sålts i Kalmar län minskat från cirka 50 procent till 1520 procent.

Projektet Mera Talls syfte är att genom konkreta åtgärder inom ett begränsat område visa att det går att vända utvecklingen så att marker lämpade för tall föryngras med tall och den biologiska mångfalden stärks.

Projektet Mera Tall avslutas 2015, men det finns möjlighet till förlängning.

Deltar i Mera Tall gör Skogsstyrelsen, Holmen, LRF Skogsägarna, Sveaskog, Sydved, SågiSyd och Södra. Jägareförbundet finns med som deltagare i skogsbrukets Nationella sektorsråd som är projektets referensgrupp.

Källa: Skogsstyrelsen

 

Läs mer:

Om projektet Mera Tall på Skogsstyrelsens hemsida.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram