Räven är den främsta bäraren av trikiner i den svenska naturen. Men även hos grävling, mård och björn påträffas då och då trikiner.

Före rävskabbens tid hade cirka 20 procent av alla rävar trikiner. Av de rävar som skjuts i dag är det bara trefyra procent som bär trikiner, men det kan säkert öka igen, tror Torsten Mörner, veterinär och tillika förbundsordförande.

Det här aktualiseras av det vildsvin i Småland som sköts på försommaren, som hade höga trikinhalter. Det hade troligen ätit räv, säger Torsten Mörner.

Dödling dos för människa

Vildsvinet som sköts i närheten av Älmhult hade mellan 1 000 och 2 000 larver per gram kött. En dödlig dos trikiner för människa kan vara 5075 larver.
Så du som skjuter räv, grävling och andra djur som kan bära trikiner, eller fångar i fälla och avlivar dem ska ha tänkt efter vad du ska göra med kroppen efteråt.

Ska du gräva, får du gräva djupt, för en räv har inga problem med ett gräva fram ett kadaver som ligger grunt. Även vildsvin kan böka fram ett kadaver om djupet inte är tillräckligt.

Det kan därför vara mer praktiskt att hälla på lämplig tändvätska, bensin till exempel, och sätta eld på kadavret och se till att den brinner upp ordentligt, eller lägga den i platssäck och lämna bland de brännbara soporna. Lämna den i varje fall inte i skogen!

Det är därför också bättre att ta med hela vildsvinskroppen till din slaktbod där du kan ta hand om räntan efter passning. Annars kan man riskera att det blir rundgång på trikinerna, alltså att ett nytt djur får i sig de trikiner som det skjutna djuret eventuellt hade i sig. Och mata inte hunden med räntan eller slaktresterna. I alla fall inte innan du testat vildsvinet.