Höga krav på naturfotografers bilder
En intensiv debatt om naturfotografen Terje Hellesös bilder har flammat upp i flera olika forum på Internet. Detta efter att jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen i sin blogg på jagareforbundet.se sagt sig vara tveksam till några av fotografens bilder, företrädesvis på lodjur.
Svensk Jakt har pratat med Mikael Gustafsson i styrelsen för Naturfotograferna, för att höra hur hans förening rent generellt ställer sig till bildmanipulationer av olika slag.
Vi har högt ställda etiska principer. Det var för att motverka manipulationer som föreningen bildades i mitten på 1960-talet. Det förekom fusk, bland annat i jaktpressen, där en fotograf riggat uppstoppade djur för att få till en bildserie, säger Mikael Gustafsson.
Finns gränsfall
Naturfotograferna har ingen etisk kommitté som behandlar tveksamma bilder eller fotografers arbetssätt. Istället är det föreningens styrelse som tar upp ärenden som kan bli aktuella.
Det finns flera exempel på gränsfall som vi diskuterat och mycket av den moderna naturfotografin agerar i gråzonen. Är det till exempel okej att köpa ökenråttor i en djuraffär och släppa ut dem på snön för att få dramatiska bilder av ugglor? Eller hur ska man se på en bild av en järv som tagits vid ett gömsle i Finland, där fotografen nästan inte hinner tillbaka till gömslet efter att ha satt upp en köttbit i en grenklyka innan järven är där? Den järven är ju närmast att betrakta som tam, säger Mikael Gustafsson.
Enligt Mikael Gustafsson ska N-märkningen av en fotograf stå för bildens äkthet. Medlemmar i föreningen är skyldiga att informera om under vilka förutsättningar bilden är tagen. Till exempel om ett rovdjur är fotograferad i ett hägn. Medlemmen måste också svara på frågor om sina bilder om sådana uppstår.
Man får naturligtvis aldrig lägga till något i en bild som inte fanns där från början för att göra den bättre. Om någon klonar bort ett grässtrå av estetiska skäl är det nog ingen som säger något, men ungefär där går gränsen.
Fusk med björnbilder
Mikael Gustafsson berättar om ett klassiskt exempel i avdelningen fusk. På 1980-talet publicerades björnbilder av en känd norsk fotograf i flera tidningar, bland annat i jaktpressen. Bilderna skulle ha varit tagna på björnar i vilt tillstånd, i Norge.
Alla gick på det ända tills någon kunde visa att miljön var från Orsa björnpark. Naturligtvis åkte den fotografen fortare än kvickt ut ur den norska motsvarigheten till Naturfotograferna.
Mikael Gustafsson har inte följt debatten om Terje Hellesös bilder, och kan inte svara på om de kommer att granskas av Naturfotograferna.
Enbart debatten som sådan gör inte att vi tar upp saken. Men skulle det finnas någon naturfotograf som fattar misstankar eller tycker att något är underligt och påtalar det till styrelsen är det möjligt att frågan kommer upp, säger han.
Läs också:
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.








