Alla motioner inför Jägareförbundets årsstämma

Ett 30-tal motioner har lämnats till Svenska Jägareförbundets årsstämma, som äger rum 78 maj. Det dominerande ämnet är i vanlig ordning de stora rovdjuren med tillhörande problem.
Här kan du ta del av samtliga motioner som lämnats till årsstämman.

 

Bo Jansson, Hällefors jaktvårdskrets, efterlyser en bättre vargwebb. För att jägarna ska ha någon nytta av vargwebben bör det komma en mera exakt position klockan fem på morgonen. Nu kan det gå flera dagar mellan att det kommer någon uppgift, skriver motionären.

Ovan­åker jaktvårdskrets vill att helikopter ska användas vid skyddsjakt på varg. Motionär­en finner det diskriminerande att staten inte tar samma ansvar för vargen utanför som inom renskötselområdet, där helikopter använts i flera år när vargar ska avlivas under skyddsjakt.

Rättviks jaktvårdskrets återkommer med sin motion om en landsomfattande varginventering med DNA-teknik. Vid fjolårets stämma hade förbundsstyrelsen besvarat motionen med att sådan verksamhet redan pågår i Viltskadecenters regi. Det föranledde debatt och votering, där förbundsstyrel­sens linje segrade. I år har dock förbundsstyrelsen yrkat bifall till motionen.

Rättviks jaktvårdskrets återkommer också med sin motion om en återgång till 1987 års lagstiftning som satte hänsyn till människor och mänskliga aktiviteter framför rovdjuren och medgav rätt att döda stora rovdjur som kom in bland bebyggelse. Motionen avslogs både vid årsstämman 2009 och i fjol. Bättre lycka denna gång?

Sven Ek, Årjängs jaktvårds­krets, har skrivit en lång motion om utvecklingen på landsbygden till följd av rovdjurens ökning och ifrågasätter lagligheten i att staten sätter ut vargar på privatägd mark. Motionären yrkar på utökad vargjakt, att 210 varg­ar blir ett maxantal för hela Sverige och att rovdjursstammarna ska regleras lokalt i förhållande till älgtillgången inom respektive älgförvaltningsområde.

Gerhard Lundström, Arvids­jaurs jaktvårdskrets, vill ha utökad jakttid på lo. Motion­ären vill dela upp jakten ovan lappmarksgräns­en i två perioder. Under tiden 1 oktober10 januari får endast ensamma djur fällas. Under tiden 1 mars15 april får återstoden av tilldelning­en fällas och då även familje­grupper. Tiden mellan jaktperioderna ska utnyttjas för inventering.

Rättviks jaktvårdskrets vill att Jägareförbundet agerar kraftfullt för att inga nya vargar sätts ut i Dalarna. Motiveringen är att Dalarna sammantaget har det största rovdjurstrycket i hela landet och redan berörs av hälften av de vargrevir som finns inom landet.

Tomas Dahlqvist, Särna-Idre jaktvårdskrets, och Håkan Johansson, Älvdalens jaktvårds­krets, har skrivit varsin motion där de betonar vikten av att ha tränade björnhundar för jakt och efter­sök redan vid jaktens start 21 augusti. Motionärerna vill därför ha en tidigare­lagd möjlighet att träna hundar för björnjakt. Förslag: 120 augusti.

Järvsö-Arbrå-Undersviks jaktvårdskrets konstaterar att länsstyrelsens rovdjurshandläggare saknar generell kunskap om jaktens förutsättningar och vill införa krav på jägarexamen för dessa. Motionären gör en jämför­else med jägarna i den nya eftersöksorganisationen som fått krav på sig att själva bekosta jägarexamen för att få ingå i systemet.

Den nordiska modellen för hur jakt, natur- och viltvård bedrivs måste marknadsföras mer aktivt och lyftas fram på den europeiska arenan, skriver Åke Sandström, Vännäs, i en motion till Jägareförbundets årsstämma. Enligt motionären är jakten och jakttraditionerna i de nordiska länderna ett kulturarv och en livsstil som är intimt förknippad med en levande landsbygd.
Trots löftet om att jakten inte skulle påverkas vid inträdet i EU konstaterar motion­ären att det idag tydligt märks hur jakten både direkt och indirekt berörs av en rad olika direktiv och bestämmelser, oftast i negativ riktning. Intressebevakningen kring de nordiska jaktfrågorna måste därför intensifieras på EU-nivå, anser motionären.

Styrelsen för Jägareförbund­et Jönköpings län motionerar om ett mer viltanpassat skogsbruk. Den miljöhänsyn som nu tas i skogsbruket inom certifieringssystemen FSC och PEFC är enligt motionären inte tillfredsställande. Viltets betydelse och behov måste beaktas på ett bättre sätt och det är angeläget att Jägareförbundet söker samarbete med skogssektorns och naturvård­ens organisationer för att nå detta mål.

Hjo jaktvårdskrets anser det viktigt att varje krets har en fungerande hemsida, men tycker inte att kretsarna ska behöva betala en så kallad webb-hyra. Kostnaden bör betalas av centrala medel eller bäras av reklamintäkter.

Leif Daxberg, Hammerdals jaktvårdskrets, vill förändra hanteringen av motioner till årsstämman, så att den ursprunglige motionären får veta vem som handlägger motionen och kan få besked om förbundsstyrelsens beslut.

Styrelsen för Jägareförbund­et Jönköpings län spinner vidare på samma tråd men vill framför allt ha en snabb­are motionshantering och att länsföreningarna hålls informerade om arbetet med samtliga motioner som bifalls vid årsstämman.

Bengt Svensson, Karl­skoga-­Degerfors jaktvårds­krets, har skrivit två motioner. Den ena handlar medlemmarnas inflytande när ett kontor ska flyttas. Enligt motionären är det medlemmarna som på länsförbundsstämmorna ska avgöra placering och eventuell flyttning av kontor, det ska inte vara en tjänstemannafråga.
I den andra motion­en yrkar Bengt Svensson att jaktvårdskonsulenten för Örebro län ska vara placerad i Örebro och inte i Västerås.

Örnsköldsviks jaktvårds­krets motionerar om en stadgeändring som gör det möjligt att senarelägga sista dagen för kretsårsmötena. Enligt stadgarna ska årsmötena hållas senast 15 februari, men eftersom älgjakten numera pågår till 31 januari blir det svårt att hinna med att sammanställa avskjutningsrapporter med mera.

Rättviks jaktvårdskrets vill att Jägareförbundet ska agera gentemot politikerna för att stärka viltförvaltnings­delegationerna och ge dem ett tydligare mandat. Jägarnas representanter i Dalarnas delegation upplever sig sitta som gisslan vid samman­trädena utan verklig möjlighet att påverka besluten. Det kan rimligen inte ha varit politikernas syfte, skriver motionären.

Roland Frid, Mora norra jaktvårdskrets, vill att Jägareförbundet ska sluta ge bidrag till forskning och istället satsa dessa pengar inom den egna organisationen så att de gör mer jägarnytta. Som exempel nämner motionären lägre kostnad för jägarexamen och aktiviteter för att få fler ungdomar att börja jaga.

Mikael Stengård, Väsby-Sollentuna-Järfälla jaktvårds­krets, har skrivit tre motioner. I en av dessa yrkar han på att klass 4-vapen ska tillåtas vid andjakt.

Den andra motionen handlar om jägarexamen. Motionären vill att Jägareförbundet ska ta fram en slags junior-jägarexamen, ett utbildningspaket för att lära yngre pojkar och flickor vad jakt är, hur man känner igen djur  och hur naturen fungerar.
I sin tredje motion vill Stengård ha ändrade regler för så kallade sluggpatroner, så att dessa får användas vid jakt efter fler djurslag än i dag och även tillåtas i kombinations­­vapen.

Svarta-Västbyggeby viltvårds­område, Gävle, vill sänka momsen på övnings­ammunition från 25 till 6 procent för att stimulera till ökat övningsskytte.

Olaf Grandt, Lidingö jakt­vårds­krets, vill att det försäkringsskydd som gäller för medlemmar i Jägare­förbundet även ska gälla för jaktvårdskretsarna.

Börje Karlsson, Ronneby södra jaktvårdskrets, vill ha samma möjligheter till skyddsjakt på grågås som för kanadagås, alltså hela året.

Borås-Dalsjöfors jaktvårdskrets vill att Trafikverk­et ska röja buskar och sly mellan viltstängsel och vägbana, så att inte viltet ska lockas till trafiklederna.

P-A Frohm, Tärna jaktvårdskrets, vill att i Sverige boende jägare ska ha förtur vid upplåtelse av småviltjakt på statens mark i fjällen och införa guidetvång för jägare från utlandet.

Olle Nordlander, Sundsvalls jaktvårdskrets, vill att rådjursjakten i Västernorrlands län förlängs till 31 januari.

Styrelsen för Olofströms jaktvårdskrets vill tillåta så kallade mörker- eller natt­sikten vid vildsvinsjakt.

Stämmobeslut ska verkställas
Avslutningsvis konstaterar styrelsen för Jägareförbundet Södermanland att en motion som röstades igenom vid fjolårets stämma inte har följts. Bakgrunden är följande: i fjol röstade årsstämman igenom en motion om att ansvaret för att avge yttrande till polisen vid behovsprövningen av handeldvapen för grytjakt ska återföras till länsföreningarna, men så har inte skett.
Samma dag som årsstämman tog sitt beslut, 9 maj, inlämnade en medlem i Jägare­förbundet Södermanland en licensansökan för en flerskottsrevolver i kaliber .22lr till polisen i Ny­köping. Den 17 juni diarie­förde polisen ett yttrande från Jägareförbundets juridiska avdelning över ansökan.
Oavsett om protokollet från årsstämman var justerat eller inte 17 juni borde man kunna vänta sig en annan respekt för stämmans beslut, skriver motionären, som också konstaterar att yttrandet i fråga lämnade åtskilligt i övrigt att önska. Enligt polisens handläggare skulle medlemmen ha fått sin licens om inte Jägareförbundet avstyrkt!

Motionären yrkar därför att 2010 års stämmobeslut ska verkställas men också att styrelsen ska klargöra vilken kultur och vilket förhållningssätt till förtroendevalda och medlemmar som ska prägla förbundets tjänstemannaorganisation.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev