Catrine da Costa, Thomas Quick och Karl Hedin – vad har dessa tre uppmärksammade rättsfall gemensamt? Två saker, enligt juristprofessorn Joakim Nergelius, som på tisdagskvällen deltog i en paneldiskussion i anslutning till utgivningen av en ny bok om Karl Hedin-fallet.

RECENSION. Att kunna förstå och hjälpa sin hund när den är sjuk eller skadad vill nog alla hundägare kunna göra. Boken “Så slipper du veterinären” är bra vägvisare för både den ovane och den erfarne hundägaren.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är åttonde och sista delen.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är sjunde delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är sjätte delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är femte delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är fjärde delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är tredje delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är andra delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är första delen av åtta.

Kallt stål – varmt blod. Det var den dramatiska devisen i äldre storviltsjakt. Där bössan tog slut tog närstriden vid för gamla tiders jägare. Med spjut och yxa för den enkla jägaren, med svärd och hirschfängare för ädlingen. Här fördjupar vi oss i jaktens blankvapen.

I dag är det så kallade sportermodeller med kraftiga kolvar och pipor som kännetecknar ett tungt jaktvapen. Förr användes en annan måttstock. I den här artikeln får vi bekanta oss med Sveriges kanske största jaktbössa – en resa där vi svävar i gränslandet mellan jaktvapen och lätt artilleri.

1903. Den kände zoologen, konservatorn och författaren Gustaf Kolthoff hade i en uppsats i Jägareförbundets Nya Tidskrift uppmärksammat den inte alltför ovanliga förekomsten av orr- och tjäderhönor, vars fjäderdräkt i mer eller mindre hög grad liknade tupparnas.

För mer än 30 år sedan möttes jägaren Thomas Ekberg och filmaren Mikael Jägare i en tv-studio i Örebro. Det blev upptakten till ett ännu pågående samarbete med produktion av jaktfilmer. 

RECENSION. Debattören Björn Törnvall har inte berättat färdigt om alla de märkliga turer och uppseendeväckande vändningar som omger det så kallade Västmanlandfallet, då hans vän Karl Hedin misstänktes, häktades, åtalades och friades från att ha jagat varg. Nu kommer han med ännu en bok.

International Council for Game and Wildlife Conservation, CIC, ligger bakom en ny kokbok med viltrecept från alla världens hörn.

”Bättre eftersök med eftersöksjägarnas hemligheter” är en otroligt ambitiös bok skriven av Torkel Norling. Den innehåller många tänkvärda tips för den som vill lyckas bättre med det viktiga eftersöket.

Naturfilmaren Robert Fermergård har filmat i sina småländska hemtrakter under sex år. Nu visas det färdiga resultatet på SVT.

Hur kom bisam och mufflonfåret till Sverige? Forskaren Kjell Danell beskriver nu i en ny bok de däggdjur som kommit till Sverige sedan medeltiden.