I Den empatiska hunden närmar sig författaren och psykologiprofessorn Olof Rydén många olika föreställningar om hundens roll i människans liv.

Trädgårdsfåglar i fickformat är en behändig liten bok med mycket information till den som vill lära känna fåglar i sin närhet. Varför man i Sverige ska ge ut en engelsk översättning av en sådan här bok är svårare att förstå, när det finns flera svenska alternativ för den nyblivne fågelintresserade.

Sämsta skytten i Sverige är den andra boken från serien Jaktmarker av Albin Lantz.

Från Bonnier Fakta kommer en ny kokbok med titeln Grytor & gratänger med undertiteln Vardagsmat för hela familjen!

Harjakten brukade vara något att se fram emot, och det gjorde Lena varje år. Hunden fick gå lös och göra av med lite energi samt underhålla musklerna och Lena fick lufta campingstolen, njuta av lugnet och äta limpmackor med ost och dricka varm choklad utan att tänka på kolhydraterna.

Miljardären i skottlinjen är en bok, där till och med den som är väl insatt i alla turer som varit kring detta rättsfall har anledning att bli upprörd över det som drabbat företagsledaren och vargdebattören Karl Hedin.

Catrine da Costa, Thomas Quick och Karl Hedin – vad har dessa tre uppmärksammade rättsfall gemensamt? Två saker, enligt juristprofessorn Joakim Nergelius, som på tisdagskvällen deltog i en paneldiskussion i anslutning till utgivningen av en ny bok om Karl Hedin-fallet.

RECENSION. Att kunna förstå och hjälpa sin hund när den är sjuk eller skadad vill nog alla hundägare kunna göra. Boken “Så slipper du veterinären” är bra vägvisare för både den ovane och den erfarne hundägaren.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är åttonde och sista delen.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är sjunde delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är sjätte delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är femte delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är fjärde delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är tredje delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är andra delen av åtta.

Under tre månaders tid, mellan den 30 december 1820 och 23 mars 1821, dödades totalt elva personer i åldrarna 3–18 år av varg i ett område som sträcker sig över tre landskap: Gästrikland, Dalarna och Uppland. I Gästriklands kulturhistoriska förenings årsbok 2021, Från Gästrikland 2021 – Vargavinter och blomstringstid, publicerades artikeln ”Till det mesta uppäten af vilddjur…” – Gysingevargarna, ett 200-årsminne, skriven av Staffan Berglind.
Artikeln återpubliceras nu i Svensk Jakt. Det här är första delen av åtta.

Kallt stål – varmt blod. Det var den dramatiska devisen i äldre storviltsjakt. Där bössan tog slut tog närstriden vid för gamla tiders jägare. Med spjut och yxa för den enkla jägaren, med svärd och hirschfängare för ädlingen. Här fördjupar vi oss i jaktens blankvapen.

I dag är det så kallade sportermodeller med kraftiga kolvar och pipor som kännetecknar ett tungt jaktvapen. Förr användes en annan måttstock. I den här artikeln får vi bekanta oss med Sveriges kanske största jaktbössa – en resa där vi svävar i gränslandet mellan jaktvapen och lätt artilleri.

1903. Den kände zoologen, konservatorn och författaren Gustaf Kolthoff hade i en uppsats i Jägareförbundets Nya Tidskrift uppmärksammat den inte alltför ovanliga förekomsten av orr- och tjäderhönor, vars fjäderdräkt i mer eller mindre hög grad liknade tupparnas.