Vi som bor i ett vargutsatt område i Dalarna och är aktiva jägare känner oss utpekade av myndigheter som presumtiva tjuvjägare bara genom vår blotta existens. Myndigheterna betraktar oss som brottslingar och hillbillies och nämner oss i samma andetag som grovt kriminella.

När media återkommande sammankopplar grov brottslighet med jakt är det stor risk för att jägarnas goda anseende förstörs i allmänhetens ögon.

Allt detta gnäll på polismyndighetens hantering av vapenärenden är meningslöst. Vad kan få en vuxen människa att tro att en annan statlig myndighet skulle vara effektivare?

Att förtroendet för Naturvårdsverket urholkas är inte konstigt mot bakgrund av att man släpper in aktiva jaktmotståndare i hemliga register över jägare som skjutit rovdjur. Det är dags att verket höjer blicken.

Vi måste ta strid i EU för att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Att sälarnas kött och päls inte får säljas kan medföra att säljägare inte tar hand om kropparna från de skjutna sälarna.

Det haveri som nyligen uppdagades då Svensk Jakt avslöjade att Naturvårdsverket gett en aktivist från Rovdjursföreningen tillgång till personuppgifter om rovdjursjägare, visar tydligt hur myndigheterna konstant underskattar den systemhotande brottslighet som djurrättsaktivismen utgör.

I dag har det gått mer än ett år och sex månader sedan förundersökningen i det så kallade Västmanlandfallet inleddes. Det har gått ett år sedan jag på felaktiga grunder häktades, och jag är fortsatt misstänkt för brott. Hur kan miljöåklagare Lars Magnusson påstå att han följer lagen och bedriver förundersökningen skyndsamt, när det i själva verket går i snigelfart, skriver industriledaren Karl Hedin i det här inlägget.

Vad händer i ett samhälle där medborgarna slutar att lita på myndigheterna?
Naturvårdsverket gör sitt yttersta för att vi ska få svar på den frågan.

En ändring av och ett förtydligande i jaktlagen skulle på ett kreativt sätt hjälpa älgskötselområdena i deras adaptiva förvaltning av älgstammen. Genom det skulle också hotet om avregistrering undanröjas.

Man kan inte annat än förundras över miljöåklagare Åse Schoultz uttalanden i SVT:s Aktuellt på tisdagskvällen. Hennes roll som förundersökningsledare i jaktbrottmål kan efter dessa ifrågasättas.

Under en debatt i SVT Aktuellt hävdar miljöåklagaren Åse Schoultz att Svenska Jägareförbundet talar med kluven tunga. Hon menar att förbundet inte tydligt nog understryker ett avståndstagande emot illegal jakt.

Åklagare Åse Schoultz önskade i gårdagens Aktuellt att Jägareförbundet utesluter personer som ägnar sig åt illegal jakt på varg. Det senaste decenniet har tre personer dömts för detta brott – ingen av dem är medlem i Jägareförbundet.
Vilka personer är det egentligen som Schoultz vill att Jägareförbundet tar avstånd ifrån?

När hyggena städas på ris och grenar tar man samtidigt bort skogens kompost som är så viktig för att få en riktig återbeskogning.

Att tillståndsbelägga och registrera laglydiga vapenägares magasin löser inga problem.

Vildsvin och vildsvinsjakt uppmärksammas, på goda grunder. Vildsvin orsakar stora skador för i första hand jordbruket. Däremot är jakten på säl föga eller inte alls uppmärksammad, och säljakt får ses som en udda företeelse. Inte heller uppmärksammas den skada sälen gör.

Ska svenska myndigheter kringgå sina egna regelverk och därmed lägga sig i norsk inrikespolitik? Frågan är befogad, eftersom det är vad som nu har skett.

Jägareförbundet Västmanland anser det vara helt förkastligt att ett statligt bolag som Sveaskog kör över markägarna och jägarna lokalt på det sätt som nu sker i delar av länet. Vi ifrågasätter om det är förenligt med det uppdrag Sveaskog har som statligt bolag.

Bildandet av nya Färna älgskötselområde gynnar alla jakt- och naturintresserade i och omkring Färna i Västmanland. Det skriver styrgruppen för området i en replik på tidigare debattartikel där i första hand Sveaskogs agerande kritiserades.

Att Skogsstyrelsen de senare åren åter dragit igång en kampanj emot älgen har väl inte undgått någon. Detta är heller inte något nytt, liknande kampanjer återkommer med cirka tio års mellanrum, med skilda motiv till varför älgen ska utrotas.