Under en debatt i SVT Aktuellt hävdar miljöåklagaren Åse Schoultz att Svenska Jägareförbundet talar med kluven tunga. Hon menar att förbundet inte tydligt nog understryker ett avståndstagande emot illegal jakt.

Åklagare Åse Schoultz önskade i gårdagens Aktuellt att Jägareförbundet utesluter personer som ägnar sig åt illegal jakt på varg. Det senaste decenniet har tre personer dömts för detta brott – ingen av dem är medlem i Jägareförbundet.
Vilka personer är det egentligen som Schoultz vill att Jägareförbundet tar avstånd ifrån?

När hyggena städas på ris och grenar tar man samtidigt bort skogens kompost som är så viktig för att få en riktig återbeskogning.

Att tillståndsbelägga och registrera laglydiga vapenägares magasin löser inga problem.

Vildsvin och vildsvinsjakt uppmärksammas, på goda grunder. Vildsvin orsakar stora skador för i första hand jordbruket. Däremot är jakten på säl föga eller inte alls uppmärksammad, och säljakt får ses som en udda företeelse. Inte heller uppmärksammas den skada sälen gör.

Ska svenska myndigheter kringgå sina egna regelverk och därmed lägga sig i norsk inrikespolitik? Frågan är befogad, eftersom det är vad som nu har skett.

Jägareförbundet Västmanland anser det vara helt förkastligt att ett statligt bolag som Sveaskog kör över markägarna och jägarna lokalt på det sätt som nu sker i delar av länet. Vi ifrågasätter om det är förenligt med det uppdrag Sveaskog har som statligt bolag.

Bildandet av nya Färna älgskötselområde gynnar alla jakt- och naturintresserade i och omkring Färna i Västmanland. Det skriver styrgruppen för området i en replik på tidigare debattartikel där i första hand Sveaskogs agerande kritiserades.

Att Skogsstyrelsen de senare åren åter dragit igång en kampanj emot älgen har väl inte undgått någon. Detta är heller inte något nytt, liknande kampanjer återkommer med cirka tio års mellanrum, med skilda motiv till varför älgen ska utrotas.

Skogsstyrelsen är överens med flera av problembeskrivningarna i Jägareförbundets kampanj Rädda älgen, men delar av kampanjen är för ensidig, skriver företrädare för myndighetens viltgrupp i den här debattartikeln.

Jag har några kommentarer till Jägareförbundets kampanj Rädda Älgen. Det finns fakta som jag tycker bör framgå i debatten.

Sveaskog har under 2019 slagit sönder den lokala förankringen när det gäller älgförvaltning i västra Västmanland. Utan att kontakta berörda älgskötselområden och utan att ta hänsyn till deras stadgar, har ett nytt älgskötselområde på cirka 60.000 hektar bildats, Färna äso, med i huvudsak Sveaskogs marker.

Under några dagars jakt på fjället har jag inte sett en annan människa, hört tre skott i fjärran och de enda renar som syntes till var en vaja med kalv.

Det verkar alltid finnas ännu ett skäl för länsstyrelsen att avlysa småviltjakt på statens marker. Är det inte älgjakt så är det renskötsel eller något annat.
Det är ständiga strider från olika intressen och den som inte är insatt tror förmodligen att det är trångt på fjället. Men verkligheten är ofta en helt annan. Aldrig annars är du så ensam som på ripfjället.

Givetvis ska jakt vara tillåten på alla vildsvin året om. Vuxna vildsvin tar ingen paus i två månader då de håller sig borta från jordbruksmark och växande gröda.

Jakt är, om nu någon trodde det, inte enbart den högst konkreta handlingen att döda djur. Jakt är först och främst ett avbrott från allt annat.

Problemen som vildsvinen orsakar löser man inte genom uttalanden på LRF-stämmor eller genom att hänvisa till politiker eller Jägareförbundet. De kan endast lösas lokalt och regionalt genom att markägarna gemensamt tar sitt ansvar.

Unghundar som inte är tillräckligt fasta på älg eller vildsvin ska inte jagas in på grävling. Risken är att de då blir benägna att fastna vid gryt när de ska jaga annat. Resultatet blir en förbannad hundägare, men det är ju inte hundens fel.

Det måste vara en härlig arbetsplats, polisens licensansökningskontor. På en vanlig privat arbetsplats blir det övertid när beställningar måste levereras. Så inte hos polisen.