Ett år har gått sedan Svenska Jägareförbundet inledde projektet Fokus Älgjakt. Nu presenteras en lång lista på åtgärder för älgförvaltningen, samtidigt som det konstateras att nuvarande system kan lagas.

Om jägarna hade följt förvaltningsgruppens planer hade älgstammen nästan varit borta i ett av älgförvaltningsområdena i östra Hälsingland. Det menar SLU-forskaren Henrik Thurfjell som granskat planerna för åren 2012–2019.

Länsstyrelsen i Blekinge har beviljat skyddsjakt på en älgko för att minska betesskador på en fastighet som är 28 hektar stor. Ansvarig handläggare uppger att beslutet delvis ska ses som en beståndsreglerande åtgärd. Företrädare för älgförvaltningsområdet ser skyddsjakten som en näsbränna på älgskötselområdet, som beslutade att spara ett hondjur under höstens jakt.

Två älgskötselområden i Blekinge har rätt att revidera sina skötselplaner trots att älgförvaltningsområdets styrelse säger nej. Enligt Naturvårdsverket som prövat saken, måste länsstyrelsen ta upp planerna till behandling.

När siffror visade att förvaltningsområdets älgstam låg lägre än målet valde markägaren Arinbjörn Kindströmer att rösta för att höja älgstammen. När nya ledamöter nyligen skulle väljas till älgförvaltningsgruppen fick han inte ens frågan om att fortsätta sitt uppdrag.

Älgstammen har minskat påtagligt de senaste åren och många är ­oroade för dess framtid. Många jägare är fullt medvetna om, men tänker kanske inte alltid på, valet av djur som fälls – och vilka konsekvenser det kan få.

Forskare har nu studerat älgar i brandhärjade områden där även björn och varg förekommer. Det är första gången en sådan studie görs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Sverige.

Striden fortsätter om Hornmyrs viltvårdsområde i Västerbotten. Statliga Sveaskog och Holmen skog vill upplösa viltvårdsområdet och har fått rätt i förvaltningsrätten. Domen överklagades av privata markägare. Kammarrätten ger dock inte prövningstillstånd. 

Felmarginalen i Äbin kan förbättras, enligt en rapport från SLU. Fyrdubblad storlek på stickprovsytorna, besöka samma inventeringsrutor och placera rutorna där det finns mest ungskog är några av förslagen som getts till Skogsstyrelsen.

REPLIK. Jag tror inte att ett påtvingat byte av tjänstemän på länsstyrelserna bidrar till att vi får en bättre älgförvaltning. Ställ däremot hårda krav när ny personal anställs.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter. Klicka på respektive blålänk för att ta dig vidare till hela texten.

Nya älgförvaltningsgrupper har utsetts i Gävleborgs län. Efter den senaste tidens hårda kritik mot älgförvaltningssystemet agerar länsstyrelsen ännu en gång.

Norra Hälsinglands älgförvaltningsgrupp, där skogsbolaget Holmen är ordförande och största markägare, har skjutit för många älgar och därmed inte följt vad som står i avtalet för nyttjande av statlig mark. Det anser Länsstyrelsen i Gävleborgs län som därför säger upp avtalet med skogsbolaget.

Ett tiotal jaktlag har enats om gemensamma riktlinjer för en bättre älgstam. Samarbetet har gett ringar på vattnet och nu väntas allt fler jaktlag ansluta sig till den frivilliga överenskommelsen.

Tvisten mellan Sturkö viltvårdsområde och Länsstyrelsen i Blekinge fortsätter. Efter att förvaltningsrätten gett länsstyrelsen bakläxa har ett nytt i stort sett oförändrat beslut om älgtilldelning fattats. Även detta har överklagats.

Länsstyrelsen i Blekinge får bakläxa efter att ha tilldelat ett licensområde färre älgar än vad som enligt plan kan fällas i intilliggande älgskötselområde. Förvaltningsrätten i Växjö efterlyser att myndigheten motiverar sitt beslut.

Älgstammens utveckling har nu nått de politiska korridorerna på allvar. Under torsdagens interpellationsdebatt fick landsbygdminister Peter Kullgren (KD) svara på flera frågor – från Miljöpartiet.

För tre av åtta medlemmar i Vallersta jaktlag har drömmen som många älgjägare delar gått i uppfyllelse: den om att fälla en storoxe.

Svensk Jakt följer med på jakt i Hidinge älgskötselområde, där älgförvaltningen gett resultat.

Problemen med betesskador på skog kommer inte att lösas med fler tvingande styrmedel. I stället har behovet av att underlätta för lokal och regional samverkan samt ökade kunskaper hos alla berörda, framkommit som viktiga faktorer, skriver företrädare för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i en debattreplik.