I Jämtland pågår redan ett treårigt projekt där länsstyrelsen vill se om inventeringen av järv och lodjur kan förbättras med viltkameror.

I Värmland har länsstyrelsen under flera år använt kameror främst för att bekräfta rovdjursförekomst, men även för att kvalitetssäkra varg, lo och järvföryngringar.

I Gävleborgs län anser länsstyrelsens naturbevakare att jägarnas lokala kunskaper är ovärderliga. Viltkameror har visat sig effektiva.

Känner markerna

Jägarna vet var djuren har sina växlar och trader, och det gäller även rovdjurens rörelsemönster.

Nu inleder Svenska Jägareförbundet ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för att metodiskt samla in och analysera digital information som ett led i viltövervakningen.

Svenska Jägareförbundet finns i hela Sverige och organiserar stora delar av jägarkåren. Förbundet kan då få tillgång till en stor mängd information från medlemmarnas viltkameror. Man räknar med att det finns 1.000-tals viltkameror runtom i landet, och bilder från drönare ses också som digitala kunskapskällor i framtiden.

Digital satsning

– Planeringen inleds nu för att systematisera och utveckla metoder för att nyttja digitala lösningar som kameror, drönare och artificiell intelligens inom viltförvaltningen, säger Bo Sköld.

Hos forskarna på SLU är intresset stort.

– Vi har en lång tradition av samarbete med Svenska Jägareförbundet när det gäller metodutveckling inom viltförvaltning. Det är nu naturligt att fördjupa samarbetet avseende ny teknik i viltövervakningen, säger Göran Ericsson, professor vid SLU.