– Hon var en liten varg helt enkelt, det finns en stor variation, säger Tomas Meijer och fortsätter:

– Vi hittade inget patologiskt fel på henne, hon var frisk och fin.

Något obduktionsprotokoll finns ännu inte att ta del av. Det görs enligt Tomas Meijer en sammanställd rapport över samtliga fällda vargar när licensjakten är avslutad.

Sår i munnen

Sone Persson. Foto: Olle Olsson

Sone Persson, länsstyrelsens naturbevakare, besiktigade den fällda vargtiken, som bör ha varit född 2013. Han håller inte med om att hon var fri från defekter. Förutom att hon var onormalt liten, satt tänderna tätt och var nötta och hade gett sår i munnen.

– Om en ung hund hade sett ut så i munnen hade jag nog tänkt att den hade ett bettfel, säger han.

Sone Persson ger nog också en rimlig förklaring till varför tiken var så liten:

– Hennes föräldrar var helsyskon, alfaparet i Sjösvedenreviret.

Den lilla alfatiken i Blybergsreviret hade ett trångt bett. Foto: Sone Persson

Vänster sida. Foto: Sone Persson

Hanen var chipmärkt

Den fällda alfahanen i Blybergsreviret kom från Tandsjöreviret i Dalarna/Jämtland och var även han född 2013. Han var chipmärkt och vägde 43 kilo när han sköts.

– De båda kom i lag i januari 2014 och har sedan haft två kullar. Han kom invandrande till Sjösvedenreviret och ställde till med oreda, tog en tikvalp och bildade sitt eget revir, Blybergsreviret, berättar Sone Persson som själv bor i området.

Vargrevir i Gävleborgs län 2015/2016. Karta: Länsstyrelsen

Obduktion

Det var vid obduktionen av vargtiken som det konstaterades att hon varit dräktig två gånger och därför borde vara alfatiken i reviret, trots att hon var minst av de sex fällda vargarna.

DNA-analyser vid Viltskadecenter kommer att kunna ge slutlig bekräftelse på om hon var mor till de fyra yngre vargarna, som var födda 2015 och 2016, men det är troligt att hon var det.

Skjutna vargar i Blybergsreviret

Alfahonan var alltså betydligt mindre och lättare än båda sina döttrar, även den som var född 2016.