Publicerad 16 juni 2019 - 06:39

Björn Andersson lyfter på kamouflagenätet som skyddar ällingarna mot angrepp från rovfåglar. Foto: Lars-Henrik Andersson

Utsättning av änder ökar i norr

Premium

I Tornedalen bedrivs sedan flera år tillbaka ett projekt för att öka antalet gräsänder. Bland annat sätter jägare ut cirka 200 ällingar per år. Nu är det fler byar i Norrbotten som börjat sätta ut gräsänder. Frågan är dock vilken effekt utsättningen har på beståndet.

I Karungi jaktklubb och Kukkola viltvårdsområde bedrivs sedan flera år ett projekt för att försöka öka antalet gräsänder som minskat drastiskt i området de senaste årtiondena.

Svensk Jakt har i en rad artiklar berättat om jägarnas kreativa insatser, bland annat idén med de så kallade andtuberna som placeras på höga stolpar. Tanken är att få änderna att häcka i dessa bon, i skydd från rovdjuren. Parallellt med satsningen på dessa tuber har flera minkfällor placerats ut i området.

 

Ällingar sätts ut

Förutom dessa åtgärder så sätter jägarna årligen ut cirka 200 ällingar. Sedan 2014 har man släppt ut drygt 1.200 ällingar i området, runt Karungi och Kukkola. En sträcka på drygt en mil längs Torneälven.

Den här dagen träffar vi Björn Andersson som tillsammans med Lars-Gunnar Lundström håller i trådarna för andprojektet.

Han visar oss voljären där de 200 ällingarna huserar.

– Vi hämtade ällingarna för en dryg vecka sedan och planerar att släppa ut dem i det fria strax efter midsommar, säger Björn Andersson.

Ällingarna bekantar sig med vattnet, som pumpas upp från den närliggande Torneälven. Foto: Lars-Henrik Andersson

Färskt vatten från älven pumpas upp i ett större träkärl där ällingarna kan simma och dricka. En gång i timmen fylls kärlet på med nytt vatten. Över voljären ligger ett kamouflagenät som ska skydda ällingarna mot rovfåglar.

 

Tre veckor

– De tillbringar cirka tre veckor här i buren innan de släpps ut. En del släpps ut alldeles här i närheten, andra i vikarna runt Kyrkholmen. Vi försöker sprida ut dem. Sedan brukar de gå upp på nyklippta gräsmattor och äta av det slagna gräset. De fullkomligen älskar det. Ibland är det många änder som går upp på gårdstomterna vid älven och en del fastighetsägare tycker inte det är så kul, därför brukar vi åka och hämta upp änderna och flytta på dem. Vi har en speciell transport för det, säger Björn och pekar på en hästtransportvagn och kartonger för fågeltransport.

 

Ällingarna kräver en hel del mat och tillsyn de veckor de växer till sig i voljären. Foto: Lars-Henrik Andersson

Inne i voljären får ällingarna korn som en lantbrukare i byn sponsrar med.

– Det går åt cirka 100 kilo korn per dag och det skulle bli för dyrt för oss att köpa det.

 

Fler områden

Nu är det fler områden i Norrbotten som börjat sätta ut ällingar. Björn Andersson och Lars-Gunnar Lundström transporterade upp totalt 1.000 ällingar från södra Sverige till Norrbotten. 200 behöll de alltså själva, medan resten portionerades ut till andra jaktområden, runt Persöfjärden utanför Luleå som är ett stort våtmarksområde.

– Jag flyttade hit 2010 då vi tog över min frus hemgård. Då såg jag nästan inga gräsänder här i området. Sedan drogs andprojektet igång och nu ser vi allt fler änder här och de verkar även dra med sig andra fåglar, vi ser till exempel en ökning av antalet knipor.

Björn Andersson tror att utsättningen i kombination med mer skyddade häckningsplatser och fällfångst har bidragit till ökningen.

I fjol ringmärktes 173 ällingar. Tre av dessa sköts i närområdet under jakten på hösten och en på andra sidan älven, på den finska sidan. Några andra rapporter om ringmärkta änder har de inte fått in.

– Vi ska även i år låta ringmärka ällingarna innan de släpps fria för att se vart de tar vägen och om de kommer tillbaka.

 

Sämre överlevnad

Även om jägarna i Karungi och Kukkola tycker sig se en ökning av antalet gräsänder så visar forskning att utsatta svenska änder generellt har en betydligt sämre överlevnad än vilda, vilket också studier i andra länder visat. Detta enligt Pär Söderquist, Johan Elmberg och Gunnar Gunnarsson vid Högskolan i Kristianstad.

Johan Elmberg. Foto: Högskolan i Kristianstad

Johan Elmberg berättar att de i fjol vägde och märkte ytterligare tusentalet ällingar före utsättning, följde jakter och gjorde inventeringar av övrig biologisk mångfald.

– Alla dessa datamaterial är under bearbetning men trenderna från tidigare studier håller i sig, säger han.

De visar att det bara är i medeltal var fjärde utsatt and som fälls på den gård de sätts ut. Vid dessa jakter är ungefär var tredje skjuten and omärkt, vilket visar att utsättningsvatten lockar till sig många vilda änder.

Dessutom visade studien att överlevande utsatta änder har betydligt lägre långsiktig överlevnad än vilda och flyttar i genomsnitt kortare och senare.

 

Återhämtning

Men Lars-Gunnar Lundström är övertygad om att andpopulationen återhämtat sig och nu ökar i området runt Karungi och Kukkola, till stor del beroende på den utsättning som gjorts genom åren. Lars-Gunnar anser att utsättningen bör vara kontinuerlig och att det sakta men säkert ger resultat.

Lars-Gunnar Lundström. Foto: Bernt Karlsson

– Det gäller att ha en långsiktig plan. Sätter du ut ällingar bara ett år så kommer det inte ge resultat. Vi ser nu att ällingar som vi satt ut för flera år sedan återkommer. Vi ser det på att de änderna är lite ”tamare”. Jag har ett par som återvänder varje år och flyttar in under landgången till bryggan som jag har nere vid älven. Alla här i området upplever att det är mer änder nu och jag pratade nyligen med en lantbrukare som bor fem kilometer från älven, som sa att det är länge sedan han såg så mycket änder som nu, säger Lars-Gunnar Lundström.

Han anser också att överlevnaden ökar om ällingarna är lite större när de släpps ut.

– De blir inte lika lätt byten för rovdjuren då och deras instinkter har utvecklats bättre.

 

Planerar uppehåll

I Karungi och Kukkola uppmanas jägarna att inte skjuta de utsläppta änderna. De är oftast inte lika skygga och därmed lättare att skilja från vilda änder.

– Vi vill att de ska komma tillbaka och häcka här, därför vill vi helst inte att de skjuts.

Lars-Gunnar Lundström berättar att man nu funderar på att göra ett uppehåll i utsättningen av ällingar.

– Det blir intressant att se den fortsatta utvecklingen utan utsättning, säger han.

I flera års tid har jägare i Karungi och Kukkola satt ut ällingar i Torneälven. Nu kan det här vara sista året på ett tag som det sker utsättning. Foto: Lars-Henrik Andersson

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram