Norska forskare har i studier av CWD-smittade renar, älgar och en kronhind sett skillnader som kan innebära att det finns två varianter av den fruktade prionsjukdomen CWD.
Två varianter av CWD drabbar hjortdjuren
Utbrottet av CWD, chronic wasting disease, i Norge kan orsakas av två varianter av sjukdomen. Forskare vid NVI, Norska Veterinärinstituttet, ställer sitt hopp till att den variant som hittats hos tre älgar och en kronhind uppstått utan smittspridning och spontant hos mycket gamla djur.
Älgarna och hjorten har alla varit gamla hondjur i en ålder runt 13 år. De förändringar som finns i djurens hjärnor klassas som CWD men skiljer sig från den smittsamma typ av sjukdomen som drabbat renar på norska Nordfjella.
Renarna har en variant som också hittats hos klövvilt i Nordamerika och Sydkorea. Norska myndigheter försöker för närvarande utplåna sjukdomen bland renarna på Nordfjella genom utrotning.
Sylvie Benestad, NVI.
Nya fynd ger hopp
Med älgarna och kronhinden är det ett svårare läge. Djuren vandrar över stora områden och en smittsam variant i de populationerna anses förödande för vilda hjortviltstammar i Norge, och i förlängningen kan även ren, älg, kronhjort och rådjur i Sverige drabbas.
Nu ställer forskarna vid NVI sitt hopp till de fynd man gjort vid obduktionen av älgarna och kronhinden.
Över 8.700 älgar och 4.500 hjortar har testats i Norge. De fyra djur där sjukdomen hittats har haft förändringar i hjärnan som klassas som CWD, men sjukdomen finns inte i lymfkörtlarna vilket är fallet med den variant som drabbat vildrenarna. Förändringarna i hjärnan ser också annorlunda ut jämfört med den smittsamma varianten av CWD.
Snitt av en hjärna från norsk vildren med klassisk CWD till vänster, snitt av en hjärna från en av älgarna med CWD till höger. Foto: Sylvie Benestad, norska veterinärinstituttet.
– Det finns klassiska smittsamma prionsjukdomar, men också varianter som uppträder sporadiskt och ser ut att uppstå utan yttre påverkan, skriver NVI-forskarna Sylvie Benestad och Petter Hopp i en krönika på hjortevilt.no.
Petter Hopp, NVI.
Prionsjukdomar kan uppstå spontant
De två forskarna konstaterar att ”älgvarianten” kan liknas vid den mänskliga varianten Creutzfeldt-Jakob sjukdom som uppstår utan känd naturlig smitta mellan människor. Creutzfeldt-Jakobs sjukdom drabbar människor i hög ålder och anses allmänt som en spontan förändring hos vissa individer.
Forskarna vid NVI ser klara paralleller mellan den mänskliga prionsjukdomen Creutzfeld-Jakob sjukdom och de sjukliga förändringar som älgarna och hjorten drabbats av. Liknande ej smittsamma förändringar kan därför ha funnits under lång tid hos gamla djur i populationerna. Att de hittas först nu är en effekt av en massiv provtagning.
– Vi testar många hjortdjur i Norge nu, och vi har hittat djur som har en annan variant av CWD som kanske uppträder sporadiskt, och kanske utan att vara smittade av andra individer, säger Sylvie Benestad och Petter Hopp.
Forskarna är hoppfulla
Är det så, menar de båda forskarna att det finns hopp om att kunna bevara friska bestånd av vildren och andra hjortdjur i Norge.
– Om vi lyckas rensa ut den smittsamma varianten av CWD kan det lyckas. Att ge upp det försöket vore att ge upp tanken på friska hjortviltsbestånd, men har vi tur så är utbrottet koncentrerat till renarna på Nordfjella.
Provtagning på en av de CWD-smittade älgkorna i norska Tröndelag. Foto: Veterinärinstituttet
SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, har under hösten haft höjd beredskap för CWD och testat misstänkta djur. Samtal om utökad provtagning pågår. Insatserna kommer främst att inriktas mot högriskområden för CWD-smitta i gränsområden mot Norge. Tyvärr är älgjakten långt gången i fjällen och fjällnära skogar, och i många jaktområden redan avslutad.
De CWD-smittade älgar som hittats i Norge har påträffats i Selbu och Lierne inte långt från gränsen mellan Norge och Sverige.
Här nedan finns en norsk film om CWD som beskriver hur sjukdomen smittar mellan olika djur och hjortvilt.
Slik smitter skrantesjuke from NINAforskning on Vimeo.
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
(en: Creutzfeldt-Jakob disease, förkortning: CJD) är en så kallad prionsjukdom. Prionsjukdomar skapas när proteiner antar en felaktig form, och på det sättet kan få andra proteiner att göra detsamma, när den förökar sig. Sådana proteiner kallas prionproteiner, och bildas genom mutation. Sjukdomen upptäcktes i början av 1920-talet av två tyska neuropataloger, som hette Hans Creutzfeldt och Alfons Maria Jakob, varifrån sjukdomen har sitt namn.
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom är en obotlig hjärnsjukdom, och det finns två eller tre varianter av den. Den första varianten är ärftlig, den andra överförs så kallat iatrogent, alltså via medicinska ingrepp, i form av till exempel transplantat av hornhinna. Den tredje varianten är så kallad variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, förkortas vCJD och är den som gett sjukdomen medial uppmärksamhet under de senaste åren i och med att människor fått sjukdomen efter att ha ätit nötkött smittat av galna ko-sjukan (BSE).
I de flesta länder där man studerat förekomsten av Creufeldtz-Jakobs sjukdom är antalet döda ungefär 1 per miljoner invånare och år. I vissa länder är det lite fler, men det beror på att en del ärvt sjukdomen där. I Sverige låg siffran på 1,18 under åren 1985-1996. Källa: Wikipedia.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
