Två vargar, en tik och en hane, befinner sig inom samma område i Jönköpings, Västra Götalands och Hallands län. Foto: Dennis Jacobsen / Mostphotos

Två vargar – möjligt vargrevir på gång

Premium

Dna-analyser visar att det finns två vargar i Jönköpings län, en tik och en hane. Något som kan innebära att ett revir är på väg att bildas i gränstrakterna mellan Småland, Halland och Västra Götaland.

Svaren på analyserna av de spillningsprover som Länsstyrelsen i Jönköpings län har samlat in visar att två vargar har rört sig i området, där länsstyrelsen i förra veckan beslutade om skyddsjakt. Beslutet överklagades och jakten är stoppad av förvaltningsrätten i avvaktan på en slutlig dom.

Skyddsjakt på varg stoppad i två län

Analyserna visar att det är en hane och en hona. Båda är födda 2019 och är så kallade F2:or, det vill säga de är andra generationen efter varg som invandrat till Sverige öster ifrån.

Hanen är född i gränstrakterna mellan Gävleborgs och Dalarnas län, och benämns i vargbyråkratin som G9-20. Var tiken är född har man på länsstyrelsen inga uppgifter om.

 

Även i Halland

Om båda vargarna angripit får i Jönköpings och Västra Götalands län vet man inte. De salivprover som togs i bettskadorna på dödade får hade inte tillräckligt med markörer för att ett DNA skulle kunna ge svar på vilken eller vilka individer det rörde sig om.

Klart är att hanen dödat får i Veddige utanför Varberg i Halland. Det skedde enligt Länsstyrelsen i Hallands län vid samma tidpunkt som får dödades av varg i Jönköpings län, vilket talar för att det var tiken som stod för angreppet där. Om det inte finns ytterligare vargar längs länsgränserna, vill säga…

 

Skador och oro

Att vargarna är andra generationen efter en invandrad varg ska inte ha någon betydelse för skyddsjakten. Enligt Jens Mattsson som är kommunikatör på Länsstyrelsen i Jönköping hade man inte den kunskapen när beslutet om skyddsjakt togs.

– Länsstyrelsen gjorde bedömningen att de skador och den oro som attackerna på får medförde var sådana att skyddsjakt skulle genomföras oavsett vargens ursprung, säger han.

Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen säger till Svensk Jakt att F2:or inte betraktas som genetiskt värdefulla längre, och att det inte ska påverka domstolens bedömning av skyddsjaktbeslutet.

 

Spårsnö behövs

Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen. Foto: Olle Olsson

Att det rör sig om en tik och en hane är oroväckande nyheter för tamdjursägare och jägare. Risken för att de båda vargarna hittar varandra är uppenbar, och om tycke då uppstår kan de stanna i området, bilda revir och få valpar.

Att två attacker ägde rum samtidigt på så vitt skilda platser talar för att det ännu inte har blivit någon parbildning.

– Men att två vargar som rör sig inom ett så begränsat område inte har kännedom om varandra, eller kommer att få det, är osannolikt, säger Gunnar Glöersen.

– Nu måste man vänta på snö för att kunna spåra om de båda vargarna går tillsammans, och om de börjat revirmarkera. Först då kan man säga att en parbildning som kan leda till ett revir har ägt rum, fortsätter Gunnar Glöersen.

Utöver det kan bilder från jägarnas viltkameror samt synobservationer från allmänheten ge värdefull information om vargar rör sig tillsammans.

 

Älg, rådjur och vildsvin

Om ett revir bildas, som i så fall blir Sveriges sydligaste, går det inte att säga hur stort det blir eller vilken påverkan det får på jakten (utöver riskerna i samband med löshundsjakt). Forskningen på området har mest bedrivits i Bergslagens skogsområden.

– Det har visat sig att reviren har en tendens att bli mindre ju längre söderut man kommer, vilket hänger samman med mängden bytesdjur, säger Gunnar Glöersen. Där det bara finns älg kanske reviret är 100.000 hektar stort. Där det finns mycket rådjur kan det vara så litet som 25.000 hektar.

– 75–80 procent av vargens bytesdjur kan utgöras av rådjur där det finns en bra stam, vilket är negativt för rådjursjakten, samtidigt som älgjakten inte behöver påverkas så mycket. I södra Sverige finns också andra bytesdjur. Om vargarna lär sig ta vildsvin, vilket det finns exempel på, har det också betydelse för revirbildningen och därmed för hur jakten påverkas.

 

Politiskt beslut

Kan då vetskapen om att det är en tik och en hane som funnits i området påverka förvaltningsrättens dom angående skyddsjakten?

– Det är svårt att svara på. Politiskt är det sagt att koncentrationerna i Mellansverige ska minska och vargstammen spridas ut över landet. Att varg etablerar revir även längre söderut är i linje med det beslutet och rättar man sig efter det kan det få betydelse, säger Gunnar Glöersen.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev