På Naturhistoriska riksmuseet bekräftar sälforskaren Tero Härkönen att han nåtts av rapporter från jägare och fiskare om sälar som visar symptom på att ha drabbats av viruset.
I första hand handlar det om att sälar flyter högt i vattnet, något som är ett typiskt sjukdomstecken. Några prover har ännu inte analyserats, men Härkönen menar att det finns anledning att se allvarligt på situationen.
– Vid de tidigare utbrotten var de första signalerna just dessa. Fiskare och jägare observerade enstaka knubbsälar som flöt onaturligt högt, på grund av den kudde som bildas under skinnet genom att luft läcker ut från deras angripna lungor.
Tidigt på våren 2002 observerades enstaka sjuka knubbsälar längs Bohuskusten. Sedan dröjde det några månader innan det stora utbrottet kom.

På säljaktens första dag

I dag, på säljaktens första dag, sköt jaktvårdskonsulenten Karl-Johan Brindbergs en knubbsäl som visade dessa symptom, i havet utanför Kungsbacka.
– Den flöt högt på vattnet på ett onaturligt sätt. Helt klart var det något som inte stämde, säger Karl-Johan Brindbergs.
Han var ute tillsammans med Stefan Nilsson, säljägare och utbildare i säljakt i Jägareförbundet Halland, som sett en säl med sjukdomssymptom tidigare i vår, och som rapporterat sina iakttagelser till Naturhistoriska riksmuseet.
– Jag upptäckte en säl som flöt nästan som en tunna i vattnet för några veckor sedan. Den kunde dyka när jag först såg den, men senare fick jag syn på den igen och då kunde den inte gå ner, säger han.
Knubbsälen som Karl-Johan Brindbergs sköt togs till land där Tero Härkönen väntade för att ta prover.
– Den hade en kraftig lunginflammation. Men Tero Härkönen kunde naturligtvis inte säga något säkert förrän proverna som togs har analyserats, säger Stefan Nilsson.

En tidsfråga

Förutsättningarna för att viruset åter ska spridas i knubbsälstammen är också de rätta. Allt eftersom åren går tunnas immuniteten bland sälarna ut och allt fler blir mottagliga för sjukdomen.
– Nu är 80 procent av knubbsälarna mottagliga för viruset. Därför kan vi säga att det endast är en tidsfråga innan det blir ett nytt fullskaligt utbrott, säger Tero Härkönen.
Att utbrotten kommer under sommaren förklaras med att viruset smittar via kontakt. Under vintern är sälarna utspridda. När sommaren kommer med kutning och pälsömsning samlas knubbsälarna.
– Ju längre fram på sommaren, desto fler sälar ligger uppe. I samband med pälsbytet i augusti befinner sig 65 procent av sälarna på land, säger Tero Härkönen.
Han beskriver sjukdomen som mycket plågsam för sälarna. Lungvävnaden förstörs och luften de andas in tränger ut i kroppen. Till slut dör de av kvävning.

Tusentals sälar dör

Hur många knubbsälar kommer då att dö om virussjukdomen bryter ut? Ja, dödligheten är inte densamma inom alla områden, men om sjukdomen får samma förlopp som vid tidigare tillfällen kommer mer än 50 procent av sälarna i Kattegatt och Skagerrak att dö.
Säljägaren Stefan Nilsson uppskattar att det finns närmare 30.000 knubbsälar i Kattegatt och Skagerrak. Bara i Kungsbacka kommun finns det 3.000–4.000 sälar.
– Tänk dig att 2.000 av dem flyter iland döda längs kommunens stränder mitt i sommaren. Bara att ta hand om dem är ett jätteprojekt som kommunen måste förbereda sig på, säger Stefan Nilsson.
Till det kommer andra havsområden. Ett fullskaligt utbrott av virussjukdomen kommer att resultera i tio tusentals döda knubbsälar i europeiska vatten.