lördag 22 juni

Säl i fokus på kustrådet

Jägareförbundets kustråd har haft sitt årliga möte. Flera inbjudna tal­are beskrev de faktorer som påverkar skärgårdsbefolkningen. Allra mest uppmärksamhet fick sälarna.

En gång om året samlas Jägareförbundets kustråd. Mötesplatsen varierar. Denna gång var Gävleborgs län värd och mötet hade förlagts till Hölick, ett par mil norr om Hudiksvall.

Roger Gustavsson från Åland och Stefan Pellas från Finland berättade om hur jakten fungerar där.

Torsten Mörner, som denna dag representerade Statens veterinärmedicinska anstalt, för­klarade vilken forskning som bedrivs på sjöfåglar. Bland annat undersöker man varför fåglar lägger ägg i fel bon och vad det är som orsakar B-vitaminbrist hos trutar.
Men de mest givna ämnena på Kustrådet var skarv och säl.

Sven-Gunnar Lunneryd, från Fiskeriverket, hade intressanta fakta om båda.

Sälfångstredskap fungerar inte i mellersta och södra Östersjön. De kan fungera i norra delarna. Utöver det är det bly som gäller, sa han.

Han menade också att det fanns all anledning att ifrågasätta den framräknade summan, som gör gällande att det fanns 100 000 sälar i Östersjön runt år 1900. Just denna siffra används i många olika sammanhang, och den påverkar tilldelningsbeslut.

Sifforna är framräknade med en väldigt låg föryngring och antalet är baserat på utbetalda skottpengar. Någon forsk­are med goda kunskaper i matematik borde räkna lite på det här, sa Sven-Gunnar Lunneryd.

Fusk kring skottpengar
Detta fick Stefan Pellas från Finland att reagera.

Eftersom det fanns skottpengar och samtidigt var väldigt fattigt förekom ett utbrett fusk kring skottpengarna. Det var inte samma säldel som skulle lämnas in i Finland som i Sve­rige. Därför förekom det en ganska stor byteshandel i Bottenviken.

Just siffran 100000 används flitigt i Östersjösamarbetet Helcom, som ett mått på den storlek sälstammen bör nå. Sven-Gunnar Lunneryd menade att vi lär få sjukdomar som reglerar stammen innan vi når dit.

Skarvars maginnehåll
Han hade också intressant fakta efter en genomgång av skarvmagar. Syftet med genomgången var att få fram vad fåglarna äter.

Man kan egentligen bara se vad skarvarna har ätit precis innan de dog. Men det finns ganska intressanta observationer i alla fall.
Ett av dessa rön visar att fåglarna har en ganska varierad matsedel, som i mångt och mycket styrs av vad som finns att äta.

En annan intressant sak är att den förvaltningsplan för skarv som skulle gå ut på remiss i våras fortfarande ligger kvar på Naturvårdsverket.

Enligt uppgift ska förslaget inte vara tillräckligt bra för att kunna skickas ut.

 

Kustrådets beslut

I Norrbotten har alla områden som omfattas av jaktförbud för säl kartlagts. Kustrådet vill ta fram  liknande kartor för alla län.
Kustrådet vill förlänga jaktsäsongen för sjöorre, alfågel, knipa och storskrake med en
månad, till sista februari.
Kunskapen om predation på ejder är begränsad. Kustrådet vill att Jägareförbundets forsknings- och förvaltningsgrupp avsätter medel för ta reda på mer.
Kustrådet vill förlänga säsongen för säl­jakt med en månad, till 31 januari.
Miljöövervakningen som sker tillsammans med SVA genom Kustnätverket ska fortsätta och eventuellt utvecklas.
Förvaltningsplaner för säl och skarv har länge efterlysts. Kustrådet kommer att påtala Naturvårdsverkets skyldighet att ta fram sådana.

Åland jagar ejder på våren

EU stoppade den åländska vårjakten på sjöfågel. Men sedan i våras kan ålänningarna jaga både ejder och alfågel.

Roger Gustavsson. Foto: Magnus Rydholm
Roger Gustavsson.

Roger Gustavsson som arbetar på åländska jaktenheten, som organiserar under landskapsregeringen, besökte Kustrådets möte. Han beskrev den åländska jakten och beskrev också varför man infört vårjakt på ejder och alfågel.

Det har vi alltid vetat
Vi har ingen ejder på hösten. Det har vi alltid vetat men vi hade ingen forskning som bevis­ade det. Nu fanns denna pusselbit och då anser vi att vi följer undantagen i Fågeldirektivet.

Landskapsregeringen har tillåtit jakt på tot­alt 4300 alfåglar och 3000 ejdrar.

Jakten är anmäld till EU av Birdlife Finland. Vi får se vad som händer, sa Roger
Gustavsson.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev