För den 55-årige jägaren från Rättvik kom inte misstanken som någon överraskning. Han berättar att han sedan i januari genom gemensamma bekanta fått veta att hans ex skulle anmäla honom för jaktbrott.

– Jag hade skickat några skämtsamma bilder till henne då vi fortfarande var ihop, som hon använder för att misskreditera mig. Det är ett foto där det ligger vapen i framsätet på en bil. På det andra står jag med en fågel i handen.

Om jägaren hade en aning om att något var på gång, blev han desto mer överraskad av polisinsatsen för en vecka sedan, i villaområdet där han bor.

– Klockan var sex och jag gjorde mig klar att åka till jobbet när jag såg två män i trädgården. Jag trodde det var ett par hantverkare som arbetar i ett grannhus och öppnade dörren. Då vimlade det helt plötsligt av poliser som kom in i huset, berättar han.

Brutalt uppvaknande

En ännu mer dramatisk historia berättar hans 50-åriga jaktkamrat, boende i Lillhärdal i Härjedalen. Han låg och sov när han och hans hustru strax innan klockan sex på morgonen fick ett brutalt uppvaknande av att det bultade på dörren.

– De slog så jag trodde dörren skulle ramla in. Jag såg att det var poliser och trodde att de behövde hjälp, att någon gått genom isen på sjön eller något sådant. Men när jag öppnade trycktes jag bakåt av tre biffiga poliser som yrade något om att jag var misstänkt för grovt jaktbrott i Dalarna.

50-åringen vittnar om en mycket spänd stämning, att det var riktigt otäckt och att poliserna hade sina händer i närheten av pistolerna.

”De slog så jag trodde dörren skulle ramla in. Jag såg att det var poliser och trodde att de behövde hjälp, att någon gått genom isen på sjön eller något sådant. Men när jag öppnade trycktes jag bakåt av tre biffiga poliser som yrade något om att jag var misstänkt för grovt jaktbrott i Dalarna.”

– Det kändes som att jag måste ta det mycket försiktigt. Hade jag nyst vet jag inte vad som hänt. Det kändes helt främmande. Jag visste ju att jag inte gjort något.

Vapen och mobiler

I mycket liknar de båda jägarnas berättelser varandra, om det omskakande polistillslaget och tiden i fyllecellen, och det efterföljande förhöret. Båda har blivit av med sina vapen. Datorer och mobiltelefoner som de behöver för att kunna utföra sina arbeten har tagits i beslag.
Polisen hade tillstånd till att göra husrannsakan, och jägarna fick öppna sina vapenskåp innan de togs med till polisstationerna i Rättvik respektive Sveg, där de sa ja till erbjudandet om advokat.

På helspänn

Då advokaterna inte kunde närvara omedelbart kördes de båda till Borlänge där de fick tillbringa det närmaste dygnet i arresten.
– Jag kördes från Sveg i en civil polisbil till Kvarnberg, där en målad bil med tre poliser på helspänn mötte upp. Jag behandlades som en grovt kriminell med en polis som satt bredvid mig i baksätet. När jag sa åt dem att spänna av, att jag inte hade gjort något, svarade de att de inte visste vad det handlade om, att de bara fått order att köra mig till Borlänge, berättar 50-åringen.

Många poliser

På vissa punkter skiljer sig jägarnas berättelser åt. I Rättvik uppfattade 55-åringen att det var upp mot 15 poliser som deltog i tillslaget. I Lillhärdal minns 50-åringen att det var det tre civila polisbilar på uppfarten, och åtminstone sex poliser.

Medan 55-åringen hade en aning om vad det handlade om förstod 50-åringen ingenting.

– De sa att jag jagat fågel från bil på älgjaktmarken i Dalarna under tiden september–december 2020. Jag svarade att de väl knappast kunde tro att jag kör 20 mil enkel väg för att skjuta ett par tjädrar. Det hela är absurt, jag har absolut inte gjort något sådant, säger han.

Vidriga timmar

Båda beskriver de många timmarna i fyllecellen som vidriga. 55-åringen berättar om hur han fick ringa på en klocka när han behövde gå på toaletten.

– Den var så äcklig med en plåttoa mitt på golvet. Det var mycket ohygieniskt, och när jag ifrågasatte varför det i dessa coronatider inte ens fanns handsprit svarade vakten att det inte förekom några blodsjukdomar där. Hur de nu kunde veta att ingen var smittad av viruset.

”Vakten sa att han skulle titta till mig lite extra, eftersom det för en ovan kan vara mycket omskakande att bli inlåst i en liten cell.”

50-åringen säger att han var inlåst i en trång mörklagd cell med en madrass som han fick bädda med papperslakan. Eftersom han inte är rökare fick han inte ens tillfälle att komma ut på rastgården.

– En av vakterna frågade vad tusan som var på gång. Att hela polishuset var engagerat och på tå för vår skull. Jag kunde knappast svara honom. Vakten sa att han skulle titta till mig lite extra, eftersom det för en ovan kan vara mycket omskakande att bli inlåst i en liten cell.

Ville skoja

Efter att tingsrätten tilldelat jägarna var sin offentlig försvarare kunde förhör genomföras under torsdagen.

– Jag sa som det var. Att jag visste varför jag var anmäld och av vem, och det var tydligt att jag träffade rätt för polisen ryckte till när jag sa hennes namn. Att jag skickat bilderna för att jag ville skoja med tjejen jag var ihop med då, och att hon nu är ute för att sätta åt mig. Jag har inte skjutit några fåglar från bil, säger jägaren.

Han beskriver sig själv som intresserad jägare, men långt ifrån att han har det som en livsstil.

– Jag jagade mer förr, men det är så mycket annat som kommer emellan att jag dragit ner på jakten. Jag jagar älgjaktveckan och kanske ett par dagar till på efterjakterna. Mer blir det inte.

Ingen hjälp

Efter att förhören hållits fick jägarna lämna polishuset. Men någon hjälp att ta sig hem fick de inte. 50-åringen fick låna telefonen i receptionen och kunde ringa efter skjuts. 55-åringen hade som tur var fått igen sitt bankkort och kunde på det viset lösa en tågbiljett hem till Rättvik.

De båda har inga synpunkter på att polisen utreder jaktbrott efter en anmälan, men menar att arbetsmetoderna inte på något sätt står i proportion till vad de misstänks för.

– De kunde ju ringt och bett oss komma till polisstationen istället för att göra ett tillslag i hemmet. I vilket fall hade det varit tillräckligt med ett par poliser som ringt på dörren. När jag frågade om det svarade de bara att det inte går till på det viset, säger 55-åringen.

En avstängd frys

Jägaren i Rättvik berättar att han inte har en prick på sig i brottsregistret, och kan knappast betraktas som farlig. Han säger att han efter händelsen har blivit lite nojig. Att han tittar sig om över axeln och att han rycker till vid oväntade ljud, till exempel när han tittar på tv och en bil kör förbi ute på gatan.

”Polisen bar sig mycket illa åt. På kvällen efter att jag kommit hem såg jag att det lyste i garaget. När jag gick för att släcka upptäckte jag att polisen som letat igenom frysen som står där hade slagit av strömmen till den.”

På ungefär samma sätt beskriver jaktkamraten i Lillhärdal hur hans vardag påverkats efter polistillslaget för en vecka sedan.

– Polisen bar sig mycket illa åt. På kvällen efter att jag kommit hem såg jag att det lyste i garaget. När jag gick för att släcka upptäckte jag att polisen som letat igenom frysen som står där hade slagit av strömmen till den. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att han ville jävlas genom att förstöra allt kött som låg i frysen, säger 50-åringen.

Läs även

• Försvarsadvokaten: Det här hade inte hänt om det rört sig om grov misshandel