Forskningsinstitutet Skogforsk har fått i uppdrag av Sveaskog och Södra att lösa gåtan med de drabbade tallplantorna. För närvarande pågår inventeringar i Kalmar län, men också i de två övriga Smålandslänen där Skogsstyrelsen har ansvaret för inventeringarna.

– Vad som gör att toppskotten dör och plantorna blir buskiga när sidoskott tävlar om att ta över vet vi inte. Vi har heller inga svar på hur vanligt det är, men av vad jag sett hittills är det tillräckligt för att vi ska bli oroliga, säger Karl-Anders Högberg på Skogforsk till Svensk Jakt.

Viltet en faktor

Att han säkert kan säga att det inte är viltet som är boven i dramat beror på hur skadan ser ut, samt att buskiga tallplantor med förstörda toppskott återfinns även inom hägnade områden, där älg och rådjur inte uppehåller sig.

– Men jag vill inte gå så långt som att säga att viltet orättfärdigt får skulden för skador som det inte orsakar. Viltet är fortfarande en faktor att räkna med, säger Karl-Anders Högberg.

Han rekommenderar emellertid att skogsägarna tittar närmare på skadade plantor när de hittar sådana på föryngringsytorna. Om det verkligen är en viltbetesskada bör det synas, vid jämförelse med det som forskarna nu undersöker i planteringar som är satta mellan åren 2014 och 2016?

Många teorier

Vad är det då som orsakar toppskottsdöden som resulterar i de buskiga tallplantorna? Något entydigt svar på frågan finns inte. Däremot flera teorier, och det är enligt Karl-Anders Högberg också möjligt att det finns samverkande faktorer.

– Det kan vara en svampsjukdom som påverkar knoppar och skott och som följer i klimatförändringens spår med milda och blöta vintrar. Det kanske även finns geografiska mönster där tallplantor satta på näringsfattiga marker i nederbördsfattiga områden drabbas. Eller också kan årsmånen med torra och varma vårar och somrar påverka plantorna, säger Karl-Anders Högberg.

Fler möjliga förklaringar

En annan tänkbar förklaring är att tallarna inte klarar omställningen från de gynnsamma förutsättningarna som råder på plantskolorna till de magra tallmoar där de sätts ut.

Insekter, rubbningar i plantornas hormonbalans eller till och med att plantan påverkas av behandlingen mot viltbete är andra teorier som förts fram.

– Jag tror att vi kan få svårt att förklara exakt vad som orsakar toppskottsdöden. Nu gäller det att få kunskap om omfattningen. Arbetet med att undersöka vad som påverkat de enskilda plantorna pågår också.

Risk för bakslag

Enligt Karl-Anders Högberg kan det som pågår i tallföryngringarna i östra Småland få flera negativa följder, utöver att tallarna inte växer som de ska.

– Just i dessa områden har man gjort stora insatser för att öka andelen tall efter en lång tid då skogsägarna valt att sätta gran på tallmark. Risken finns för ett bakslag i det arbetet, säger Karl-Anders Högberg.