Publicerad 16 april 2020 - 20:16

Tacka jägarna för rödspovens framgångar

Premium

Rödspoven minskar inte längre i antal, rapporterar Artdatabanken som i nästa vecka publicerar sammanställningen över rödlistade arter i Sverige. Tacka jägarna på södra Öland för det!

I den nya rödlistan har antalet rödlistade fåglar ökat. Enligt Artdatabanken går det dåligt för vanliga arter som skrattmås, björktrast och rödvingetrast som minskar i de fågeltaxeringar som görs. Kråkan kommer också att föras in under listans kategori nära hotad.

För andra arter går det bättre. Däribland rödspoven om vilken man i ett pressmeddelande skriver att den fortfarande finns kvar på rödlistan, men att de senaste årens framgångsrika åtgärder för artens häckningsmiljö i stort sett har hejdat minskningen.

 

Lyckosamt projekt

Att det går bra för rödspoven är jägarnas förtjänst. I över tio år har jägarna i Mörbylånga jaktvårdskrets med Magnus Johansson i spetsen drivit projektet Utökad predatorjakt, för att i första hand gynna de rara vadararterna i de öländska sjömarkerna. En signalart är rödspoven som var mycket hårt pressad när projektet inleddes.

Magnus Johansson i Mörbylånga jaktvårdskrets fortsätter att leda projektet Utökad predatorkontroll som betyder så mycket för fåglarna på de öländska sjömarkerna. Foto: Jan Henricson

– Artdatabanken säger att minskningen stannat av. Sanningen är att rödspoven har ökat, med 80–85 procent under de här åren, säger Magnus Johansson.

Att det går bra för rödspoven märks främst på Öland. Fåglarna är på väg in till sina häckningsplatser nu, och för några dagar sedan observerades 26 rödspovar vid ett och samma tillfälle.

Jägarnas insatser för vadarfåglar fortsätter

– Men vi får också rapporter om nyetableringar på andra håll i landet, Kristianstad och Linköping till exempel. Det är avknoppningar från Öland. Fåglar skiljer sig inte från andra viltstammar som expanderar. De söker sig till nya områden i takt med att de blir fler, säger Magnus Johansson.

 

Möter motstånd

Rödspoven är bara en av många arter som gynnas av jägarnas insatser. Andra vadare är rödbena och brushane. En mängd småfåglar lyckas med häckningar när kråka, korp, räv och grävling hålls efter. De vilda rapphönsen på Öland har en mycket gynnsam utveckling.

Mot bakgrund av det är motståndet projektet möter förvånande. Magnus Johansson beskriver hur länsstyrelsens nya femåriga förlängning av projektet överklagades av ornitologerna.

Jägarnas naturvård ger resultat

– Det gjorde man för att skata fanns med bland arterna vi får jaga. Medan lokala ornitologer som ser effekterna av våra insatser är positiva har man på central nivå som första prioritet att motarbeta jakten. Hur det går för hotade fågelarter kommer i andra hand, säger han.

 

Måste fortsätta

Även om de öländska jägarna gör stora insatser med sin omfattande jakt (mellan åren 2015 och 2019 togs 5.700 predatorer inom ramen för projektet) är predationen fortfarande stor i sjömarkerna.

– Vi tar inte bort alla predatorer, långt därifrån. Men vår utökade predatorkontroll gör att tillräckligt många rödspovar lyckas med häckningarna, säger Magnus Johansson.

Predatorjakt en del av naturvården

Och det går inte att slå sig till ro. Det handlar om uthållighet. Om predatorjakten upphör är man på bara några år tillbaka på ruta ett.

– Det finns så många bevis för vilken betydelse predatorjakten har för naturvården. När Naturvårdsverket nu föreslår kraftigt kortade jakttider på kråkfåglar är det som att de inte har förstått något om sammanhangen i naturen, säger Magnus Johansson.

 

Gråtruten ökar

Han är också kritisk till hur Artdatabanken med sin rödlista gör generella klassningar av fåglarnas status, och inte tar hänsyn till lokala och regionala förhållanden.

– Ta Öland som exempel. Här minskar inte kråkan i antal. Vi tar lika många kråkor år efter år och det skulle vi ju aldrig göra om det gick dåligt för arten. Detsamma gäller för övrigt gråtruten som Naturvårdsverket vill förbjuda jakt på. Den minskar generellt för att soptipparna täcks över. Men på Öland ökar den och självklart måste vi jaga gråtrut för att gynna arter som den tar ägg och ungar för, säger Magnus Johansson.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram