Svinpest – vildsvinen ska räddas genom utrotning
Ett effektivt sätt att rädda vildsvinen är att utrota dem i ett större område där afrikansk svinpest upptäcks. För de lokala jägarna ett hårt slag eftersom deras jakt påverkas för lång tid, men nödvändigt i ett större perspektiv.
Vid ett seminarium om afrikansk svinpest, ASF, som arrangerades av Jordbruksverket och SVA, beskrev Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog på SVA, en möjlig spridning till vårt land.
– Om smittan når oss blir det med största sannolikhet som en punktintroduktion hos vildsvin, på samma sätt som i Tjeckien där man 2017 fick ett utbrott 40 mil från närmaste tidigare fall. Om ett utbrott upptäcks tidigt har vi goda möjligheter att bekämpa det, eftersom viruset återfinns hos vildsvin inom ett begränsat område, säger Karl Ståhl.
Effektiva insatser
Insatserna mot smittan i Tjeckien har av allt att döma varit effektiva. Det sista, eller senaste, fallet rapporterades i april 2018. Samma taktik används i Belgien där en punktintroduktion av ASF rapporterades i september 2018, över 100 mil från närmaste infekterade område, där bekämpningen nu pågår och som rapporteras vara framgångsrik.
Metoden har anammats av EU och är den som beskrivs i beredskapsplanen som tagits fram i händelse av att smittan når Sverige.
Omfattande tillträdesförbud
Omkring punkten där det första fallet hittas upprättas en skyddszon med i princip tillträdesförbud.
– Och det handlar inte bara om jakt, utan innebär också ett stopp för till exempel svampplockning och hundpromenader. Ja, till och med skogsavverkningar och byggprojekt kan behöva skjutas på framtiden, säger Maria Cedersmyg, veterinär på Jordbruksverket.
Inom smittområdet, som kan bli många tusentals hektar stort, ska vildsvinen störas så lite som möjligt för att minimera risken att smittade djur vandrar ut. Detta kan ske genom att området hägnas in med i första hand befintliga viltstängsel. En annan åtgärd för att hålla vildsvinen kvar kan vara utfodring.
Dör av sjukdomen
Sedan låter man vildsvinen dö av sjukdomen. Under tiden bedrivs jakt på stationära och tillfälliga åtlar i en yttre zon runt smittområdet, för att sänka tätheten av vildsvin där, samtidigt som man förbereder arbetet som ska ske inne i smittområdet.
Jägare utbildas i biosäkerhet, både för jakten inom smittområdet och för att söka upp och samla in kadaver som i olika steg inleds två till fem månader senare.
– Att samla in och destruera kadaver är en mycket viktig del i bekämpningen av afrikansk svinpest eftersom viruset finns kvar så länge, säger Maria Cedersmyg.
Närmast omöjligt
Hur skickliga jägarna än är bedömer Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné det närmast omöjligt att man med ideella insatser kan vara säker på att få bort samtliga vildsvin inom området.
– När de sista överlevande vildsvinen ska utrotas och de mest svårupptäckta kadavren ska samlas in, är vår bedömning att de lokala jägarna behöver hjälp. Jägareförbundets personal i Mårdhundsprojektet är en resurs som har de kunskaper som behövs för att klara det arbetet, säger Daniel Ligné.
När det tidskrävande arbetet är klart kan myndigheterna börja släppa på restriktionerna. Jakt kan tillåtas och allmänheten få tillträde till markerna igen. Tiden för att få området friförklarat från ASF kan emellertid bli lång. Det handlar enligt regelverket om upp till två år.
Svenska Jägareförbundet kommer med sin personal, sina tusentals förtroendevalda och sina kontakter i skötselområden och jaktlag att spela en stor roll när jägarna ska organiseras för att delta i en kampanj mot ASF.
Krävas mycket av jägarna
Kommunikationskanalerna ut till jaktlag och jaktledare finns sedan tidigare, och exempelvis är det redan klart att den jaktvårdskonsulent som så att säga är närmast ett utbrott av svinpesten kommer att frikopplas från sina ordinarie uppgifter för att på heltid arbeta med att organisera, planera och utbilda jägarna.
– Om vi drabbas av ett utbrott kommer det att krävas mycket av de lokala jägarna. Men jag är övertygad om att de ställer upp och att vi kan göra det som förväntas av oss. Om vi får en vidare spridning av ASF handlar det om att vildsvinsjakten försvinner för kanske 30 år framåt. De jägare som finns inom ett område där smittan ska bekämpas kommer att få dra ett tungt lass, men här handlar det om att ta en för laget, och det är jag säker på att de är villiga att göra, säger Daniel Ligné.
Utökad övervakning krävs
En nyckel till en lyckad bekämpning av afrikansk svinpest är att ett utbrott upptäcks tidigt. På SVA:s viltavdelning efterlyser man därför fler rapporter om fallvilt av vildsvin.
Mellan åren 2014 och 2018 har man endast fått in 75 döda vildsvin till SVA:s viltavdelning. Med en stam på över 300.000 djur i landet är det förstås betydligt fler som dör av annat än jakt eller i trafiken.
– Sjuka vildsvin söker upp de tätaste granplanteringar och de mest otillgängliga vassområdena, vilket är en förklaring till att så få fall rapporteras. Men naturligtvis har jägarna hittat fler än 75 fallvilt under de här åren, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.
När ett dött djur påträffas behöver man inte ta med hela djuret, utan det räcker med ett rörben, till exempel benet nedanför knäleden, för att veterinärerna på SVA ska kunna undersöka om det är smittat med ASF.
Kontakta SVA för närmare instruktioner. Information finns på www.sva.se
– Utöver att ta med det ska man noga, gärna med koordinater, notera var det döda djuret påträffades. Om man inte kan ta ett prov från djuret är det viktigt att man ändå rapporterar fyndet till oss, säger veterinär Erik Ågren på SVA.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.