I månader, ja till och med år, har jägarna efterlyst myndigheternas vägledning och riktlinjer inför det kommande blyhagelförbudet.

I dag, den 16 februari 2023, när förordningen om blyhagelanvändning i och intill våtmarker träder i kraft, svävar jägarkåren i fortsatt ovisshet om hur de som bestämmer ser på saken.

Naturvårdsverket har visserligen skapat en särskild avdelning om förbudet på sin hemsida, men mycket till riktlinjer och vägledning är det inte då budskapet kan sammanfattas med: är du osäker så använd alternativ ammunition.

Inget uppdrag

Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) utlovade i en debattartikel på Svenskjakt.se i december, att ansvariga myndigheter ska få ett regeringsuppdrag med att ta fram riktlinjer i blyhagelfrågan.

Utlovat regeringsuppdrag om blyhagelförbud saknas

Sedan dess har av allt att döma inte mycket hänt, då landsbygdsministern – i en tv-intervju för två dagar sedan – uppgav att Regeringskansliet fortfarande arbetar med att ta fram ett underlag till regeringsuppdraget.

Förbundet tolkar

Hur ska vi då agera, alla vi jägare som har tid kvar på jaktsäsongen med hare och räv och lodjur och kråka, och där hagelbössan är i stort sett avgörande för att jakten över huvud taget ska kunna bedrivas?

Jägareförbundet tar i sammanhanget på sig en roll som man inte är riktigt van vid. Att informera jägare och medlemmar är en självklar del av förbundets uppdrag, men vanligtvis gör man det med fakta och med ordentligt torrt på fötterna.

Så tolkar Jägareförbundet blyförbudet – stor tävling ställs in

– Nu är det lite annorlunda, då vi själva tolkar hur jägare och jaktskytteklubbar ska förhålla sig till våtmarksbegreppet. Men vi känner ändå ett ansvar för att informera jägarna så att de kan göra sina överväganden och ta beslut efter sina förutsättningar, säger Jägareförbundets förbundsjurist Ola Wälimaa.

Jägareförbundets förbundsjurist Ola Wälimaa förväntar sig att Naturvårdsverket snarast ger råd och anvisningar om hur man ska definiera en våtmark, och hur jägarna ska kunna röra sig i skog och mark med blyhagelskott i fickan. Foto: Jan Henricson

Mer omfattande

Den stora skillnaden mellan det förbud mot blyhagel i våtmarker som vi haft i Sverige sedan tidigare och de nya reglerna, är att EU:s definition av våtmarker är mycket mer omfattande. Förbudet gäller allt skytte, jakt och målskytte, i och 100 meter omkring en våtmark.

– Enligt ordalydelsen i EU:s regelverk kan i princip allt vatten, oavsett om det är naturligt eller konstgjort, permanent eller tillfälligt, omfattas av begreppet våtmark, säger Ola Wälimaa.

EU-dom: Syftet med blyförbud ska avgöra vad som är våtmark

Men enligt Jägareförbundets uppfattning – något man också får stöd för i EU-kommissionens uttalande och genom en nyligen avkunnad dom i EU-domstolen – ska den nya blyhagelförordningen tolkas utifrån dess syfte, att vattenlevande fåglar inte ska riskera att plocka i sig bly under sitt födosök.

Ett exempel

– De exakta gränserna är emellertid svåra att uttala sig om. Det kommer att bedömas av domstolar om och när det väl prövas, säger Ola Wälimaa.

Vi tar ett exempel för att förtydliga Jägareförbundets vägledning till jägarna: Det är rävjakt till helgen och jag har tagit ett pass i stenig terräng där stålhagel är olämpliga att använda och där det är långt till närmsta våtmark. Annat vatten finns förstås i skogen, denna blöta vinter. Kan jag använda blyhagel?

– Om du är längre från en våtmark där vattenlevande fåglar riskerar att få i sig bly under födosök, kan du ladda med blyhagelskott. Är du inom 100 meter från en sådan våtmark måste du använda alternativ ammunition, eller byta pass, säger Ola Wälimaa.

Ola Wälimaa ser liten risk för att någon ska bli dömd för att bryta mot reglerna om denne har blyhagelpatroner i bössan på ett pass intill en vattenpöl, där det inte skulle hända att en and letar föda. Foto: Martin Källberg

Omvänd bevisbörda

Ola Wälimaa understryker att det är den enskilde jägaren som måste göra sina bedömningar och fatta egna beslut. Han ser liten risk för att någon ska bli dömd för att bryta mot reglerna om denne har blyhagelpatroner i bössan på ett pass intill en vattenpöl, där det inte skulle hända att en and letar föda.

Vilket för oss in på den andra omdiskuterade tveksamheten i EU-förordningen – att man inte får befinna sig inom 100 meter från en våtmark med blyhagel i fickan. Oavsett om man har tänkt använda dem eller inte.

– EU-reglerna innehåller en omvänd bevisbörda, som strider mot både svensk grundlag och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Många jurister tror inte att det kommer att kunna genomföras i Sverige, men det innebär ändå en osäkerhet för den enskilde, säger Ola Wälimaa.

Väntar på råd

På Jägareförbundet förväntar man sig att myndigheterna – och det är väl närmast Naturvårdsverket det handlar om – så snart det är möjligt ska komma med råd och anvisningar om hur man ska definiera en våtmark, och hur jägarna ska kunna röra sig i skog och mark med blyhagelskott i fickan.

– Så här långt har Naturvårdsverket intagit en rätt passiv hållning, enligt min mening. De känner förstås till vad EU-kommissionen och EU-domstolen uttalat om hur förordningen ska tolkas. Kanske går de och väntar på ett tydligt regeringsuppdrag. Det är hög tid att det händer något, särskilt med tanke på att de nya reglerna har börjat gälla, säger Ola Wälimaa.

Märklig lagstiftning

Ola Wälimaa ger avslutningsvis ett exempel på varför han menar att blyhagelförordningen inte uppfyller kraven på att lagar ska vara tydliga och relevanta.

– Om du står inom 100 meter från en våtmark där sjöfåglar häckar och rastar och skjuter ett blyhagelskott i riktning från vattnet begår du ett brott. Står du 101 meter ifrån och skjuter in mot vattnet så blyhagel till och med slår ner i våtmarken, möter det inget hinder. Man kan ju tycka att det är en mycket märklig följd av lagstiftningen.

En parentes

Han uppmärksammar också jägarna på att denna omdiskuterade blyhagelförordning sannolikt bara blir en parentes.

– EU förbereder ett beslut om ett totalt förbud mot bly i ammunition. Ett förslag från kommissionen kommer troligen redan under våren. Om det antas kommer blyhagelförordningen att vara överspelad inom bara några år, säger Ola Wälimaa.