Statens svar till samebyarna: Ingen ensamrätt till jakten och fisket
Fyra samebyar har stämt staten och kräver samma rätt som Girjas sameby, det vill säga ensamrätt att upplåta jakten och fisket. Nu har Justitiekanslern, JK, som företräder staten, svarat på samebyarnas stämning.
Samebyarna Unna Tjerusj, Rans, Sirges och Baste Čearru vill ha ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket på sina åretruntmarker. Frågan handlar om de via en urminnes hävd har en sådan ensamrätt.
Nej, menar JK.
Samebyarna har även hänvisat till den numera nedlagda Renmarkskommittén och dess tidigare ordförande Eric M Runessons slutsatser att andra samebyar troligen har en så kallad Girjasrätt.
Kritik mot ställningstagande
JK skriver i sitt yttrande:
”Staten vill i detta sammanhang uppmärksamma tingsrätten på att regeringen inte har gått vidare med de förslag som Renmarkskommittén har lämnat, bl.a. med hänsyn till den kritik som riktats mot kommitténs ställningstaganden. Tingsrätten får därmed pröva de slutsatser som framgår i delbetänkandet i ljuset av detta.”
Vidare menar JK att Lappmarkens historia är svår att utreda eftersom källorna som berör norra Sveriges historia under perioden 800–1550 är ytterst få.
”De källor som ändå finns tyder på att det förekommit ett antal olika etniska grupper i områdena ovan lappmarksgränsen långt innan den svenska staten etablerade sitt herravälde där.”
Uppmärksammat riskerna
JK menar också att forskningen utgått från föreställningen att alla arkeologiska lämningar i Norrbotten är knuten till samisk etnicitet.
”Enligt forskningens narrativ var alltså samerna först på plats i det som idag anses vara traditionellt samiskt territorium. Under 2000-talet har ett flertal forskare problematiserat kring den arkeologiska forskningens kategoriserande av arkeologiska fynd som tillhörande särskilda etniska grupper. Dessa forskare har också uppmärksammat riskerna som följer av att arkeologi ges politisk relevans och makt när det till exempel gäller urfolksrätt och minoritetsrätt.”
Påverkat bedömningar
JK skriver att de människor som har levt i området har för att överleva varit tvungna att ha ett extensivt och differentierat näringsfång bestående i en blandning av renskötsel, handel, jordbruk, jakt och fiske.
”Även i Girjasmålet utgår domstolarna från att befolkningen i Lappland i slutet av 1500-talet i stort sett endast bestod av samer. Denna utgångspunkt måste antas ha påverkat de bedömningar som gjorts i fråga om Girjas samebys hade en på urminnes hävd upparbetad rätt till jakt och fiske. Även Renmarkskommittén bedrev sitt arbete utifrån denna utgångspunkt.”
Självständig prövning
JK menar att Gällivare och Lycksele tingsrätt, som nu handlägger målet, måste göra en självständig prövning, utifrån delvis andra utgångspunkter än vad som tidigare har gjorts.
JK ifrågasätter om förhållandena varit sådana att de aktuella samebyarna kan anses ha upparbetat en på urminnes hävd grundad ensamrätt till jakt och fiske under den aktuella tidsperioden. Staten bestrider samebyns talan.
Sedan tidigare har även Talma sameby stämt staten.
Nu tyder det mesta på att frågan om ensamrätt att upplåta jakten och fisket kommer att avgöras i domstol.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.