I Kiruna pågår en stor stadsomvandling, centrumkärnan kommer flyttas tre kilometer österut om nuvarande. Gruvbolaget LKAB expanderar och det medför att staden måste flytta på sig för att ge plats åt gruvbrytningen. I drygt 100 års tid har järnmalmsbrytningen pågått i Kiruna och 2004 presenterade LKAB en prognos för hur sprickbildningen kommer att påverka centrum. Det blev också startskottet för den gigantiska stadsomvandlingen som påverkar 6.000 personer, som nu måste flytta. Gruvbrytningen är basen i Kirunas näringsliv och har mycket stor betydelse för orten. Därför är Kiruna kommun beredd att flytta delar av staden.

Redan har stadshuset rivits och ett nytt har byggts. Nya bostadsområden växer fram och som en följd av detta fick Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförenings skjutbanor flytta på sig.

Rolf Kenttä, ordförande för Kiruna Jakt och Fiskevårdsförening, tycker att flytten till nya området och den nya skytteanläggningen blev jättebra. Foto: Lars-Henrik Andersson

– ­Marken behövdes för ett nytt bostadsområde. Redan för sex år sedan började vi tillsammans med kommunen planera för de nya skjutbanorna, säger Rolf Kenttä, ordförande för Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförening.

Han fortsätter:

– Det som var bra var att vi aktiva skyttar fick vara med och påverka utformningen av skjutbanor och byggnader, det är ju ändå vi som använder anläggningen och som bäst vet hur det bör vara.

”Bra var att vi aktiva skyttar fick vara med och påverka utformningen av skjutbanor och byggnader, det är ju ändå vi som använder anläggningen och som bäst vet hur det bör vara.”

Ett stort markområde, där före detta Lapplands jägarregemente, I 22, hade sina skjutbanor blev platsen för föreningens nya skytteanläggning.

– Det var ju synd att försvarets skjutbanor revs, de kanske hade kunnat nyttjas. Nu har man tydligen skrivit in i avtalet att försvaret kan komma att få nyttja det här området om det skulle behövas i framtiden, säger Rolf Kenttä när han visar mig runt på anläggningens alla skjutbanor.

För tre år sedan stod bygget av skjutbanor och byggnader klart. En del av byggnaderna från gamla stället flyttades, exempelvis kastartornen till skeetbanorna. De var dock plåtbeklädda och eftersom det skjuts med stålhagel så satte man trä på fasaden i stället.

– Det första som färdigställdes var den separata inskjutningsbanan. Där kan man skjuta på både 80 och 100 meter, säger Rolf Kenttä.

Daniel Hjelm har avslutat ett träningspass på älgbanan med sin .375 H&H Magnum Foto: Lars-Henrik Andersson

Sedan byggdes älgbanan. Där står skyttarna inomhus och skjuter och i byggnaden finns även kök, ett stort samlingsrum och toaletter.

– Allt är handikappanpassat. Däremot fick föreningen se till att borra egen brunn för vatten och vi fick även finansiera lite andra saker också, så helt gratis har inte flytten varit för oss men å andra sidan har vi fått en toppenfin anläggning. Jag brukar säga att vi nog har Sveriges vackraste skytteanläggning med en gudomlig bakgrund, säger Rolf Kenttä när vi är på väg till trapbanorna.

Rolf Kenttä tycker att föreningens skjutbanor har Sveriges vackraste inramning, Foto: Lars-Henrik Andersson

Utsikten är magnifik med det skogsbeklädda berget Sakkaravaara som fond.

– Lerduvorna syns mycket bra mot den gröna bakgrunden, konstaterar Rolf och pekar sedan mot två skogssjöar som blänkar mellan de kortvuxna fjällbjörkarna.

– Där finns fin öring. En av sjöarna tillhörde förr i tiden en disponent vid LKAB.

Det torde nog vara unikt att ha en skjutbana så nära två fina öringsjöar.

Rolf Kenttä har en måttbeställd, speciellt anpassad kolv, till sin skeetbössa. Foto: Lars-Henrik Andersson

På anläggningen finns två skeetbanor och föreningen hyser flera duktiga skyttar. En tredje skeetbana är under uppförande och planer finns att arrangera SM. På området finns även en harbana som används för jägarskoleelever samt en 50 meters viltmålsbana.

Under maj månad arrangeras skyttekurser och intresset för att ta jägarexamen växer, främst bland kvinnor, berättar Rolf Kenttä.

”Det är en mycket fin skjutbana det här, ett lyft.”

Den här kvällen är det full aktivitet på skytteanläggningen, framför allt på älgbanan. Det är knappt en månad kvar till älgjakten och jägarna står i kö för att få skjuta.

Tobias Stridsman sköter den löpande älgfiguren och ser till att skyttarna kommer på plats i skyttebåsen.

– Det är en mycket fin skjutbana det här, ett lyft, säger han och säger till näste skytt att göra sig beredd.

Rolf Kenttä återhämtar sig sakta efter en skoterolycka och har nu kunnat börja tävla i skeet igen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Rolf Kenttä har tränat och tävlat i skeet i 20 års tid. En skoterolycka för några år sedan var dock nära att sätta stopp för allt. Han skadade både bäcken, rygg och nacke och har fortfarande inte återhämtat sig helt.

– Jag sköt DM i helgen och det frestar på, jag känner nu att jag fort får ont. Jag är inte återställd ännu och det har varit en jobbig tid komma tillbaka efter olyckan, men det går sakta framåt, jag sköt rätt bra i helgen och det var roligt, säger han och berättar att han i september ska åka ner till öppna VM i Tyskland.

Rolf Kenttä tog över ordförandeklubban i den anrika föreningen, som bildades 1927, för drygt ett år sedan. Dessförinnan var Kurt Edin ordförande i många år.

– Kurt hade fyllt 90 år när han klev av som ordförande, säger Rolf Kenttä och tillägger:

– Det är synd människor blir gamla. Kurt gjorde ett fantastiskt arbete och var ordförande i över 30 års tid.

”Det är synd människor blir gamla. Kurt gjorde ett fantastiskt arbete och var ordförande i över 30 års tid.”

Kiruna Jakt- Fiskevårdsförening bildades för att ge medlemmarna möjlighet att jaga och fiska. Stora arealer jaktmarker och fiskevatten arrenderades. Men sedan kom fjälljaktsreformen 1993 som innebar att fjällvärlden öppnades upp för småviltjakt och i all hast förlorade föreningen många medlemmar.

Föreningens arrenden sades upp och länsstyrelsen tog över förvaltningen av den statliga marken.

Men Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförening arbetar fortfarande med jakt- och fiskefrågor och i flera sektioner sköter man om och driver anläggningar som skjutbanan, stugor och arkplatser.

– I dag har vi cirka 2.500 medlemmar men när vi var som störst hade vi nog över 6.000 medlemmar, säger Rolf Kenttä.

Han är starkt engagerad i fjällfrågor och de hot som nu tornar upp sig i horisonten och som kan komma att drabba jägare och fiskare.

”Tänk om all fritidsbåtstrafik förbjöds i skärgården på grund av störningar av yrkesfisket. Vilket liv det skulle bli.”

– Rennäringen och regeringen vill i praktiken stänga fjällvärlden för skotertrafik. I våras stängde regeringen av ett stort område i Kirunafjällen. Det här har inte varit ett problem tidigare. Tänk om all fritidsbåtstrafik förbjöds i skärgården på grund av störningar av yrkesfisket. Vilket liv det skulle bli.

Rolf Kenttä målar upp en dyster prognos där motsättningarna mellan ortsbor och renskötseln eskalerat och där debatten blivit allt mer polariserad de senaste åren.

– Vi har kunnat och borde alltjämt kunna samsas i fjällvärlden. Problemet är att det kommer skoteråkare från Norge och Finland, som har betydligt restriktivare regler, hit till Kirunafjällen och kör skoter, och så är det vi ortsbor som drabbas.