Publicerad 26 november 2019 - 13:43

Med en skottpeng på vildsvin är risken stor att vildsvinsstammen ökar istället för att minska, hävdar Jägareförbundet som pekar på negativa erfarenheter av skottpengar i andra länder. Foto: Jan Henricson

Skottpengar på vildsvin kan få motsatt effekt

På senare tid har röster höjts för att införa skottpengar på vildsvin för att minska stammen och därmed skadorna i jordbruket. Men en sådan åtgärd får med stor sannolikhet motsatt effekt, enligt Jägareförbundets expert på invasiva arter, Per-Arne Åhlén.

Vildsvinsstammen är för stor, skadorna de vilda svinen orsakar är för omfattande. Diskussionerna om vad som kan göras för att öka vildsvinsjakten är intensiv.

Ett av de förslag som förs fram är att införa skottpengar på vildsvin. Det tas bland annat upp i Livsmedelsverkets rapport till regeringen, vars huvudinriktning är förslag om hur försäljning av vildsvinskött ska förenklas.

På svenskjakt.se och i sociala medier förs också en debatt om skottpengar kan vara en metod för att minska vildsvinsstammen.

Sambandet kan tyckas enkelt. Med en skottpeng på låt oss säga 1.000 kronor för ett vildsvin kommer jägarna att gå man i huse för att på det sättet bättra på hushållskassan, och vildsvinsstammen kommer att minska.

– Men sambandet är inte alls så tydligt mellan skottpengar och en minskande viltstam. I själva verket är det stor risk att det blir tvärt om, säger Per-Arne Åhlén, ansvarig för Jägareförbundets Mårdhundsprojekt.

 

Kaninplågan spreds

Per-Arne Åhlén.

Per-Arne Åhlén nämner flera exempel på när en viltstam ökar istället för att minska när det finns skottpengar.

– Ett klassiskt exempel är när man i Australien försökte få bukt med kaninplågan med hjälp av skottpengar. När man i ett område där det inte fanns kaniner fick veta vilka summor det fanns att tjäna så spreds kaninerna från ett område till ett annat. Det fick alltså motsatt effekt.

Och vi behöver inte gå till andra sidan jordklotet för att hitta exempel på när skottpengar inte fungerat eftersom det till och med har funnits skottpengar på vildsvin i Sverige. Per-Arne Åhlén berättar att ett sådant system infördes när vildsvinen inte skulle tillåtas att spridas utanför ett begränsat område i Sörmland.

– Och vi vet alla hur det gick med den saken. Det fanns andra orsaker till att vildsvinen spreds relativt snabbt i södra Sverige, men skottpengen hade i varje fall ingen begränsande effekt.

 

Tillväxten gynnas

Per-Arne Åhlén tror inte att en generell skottpeng på vildsvin skulle få ner vildsvinsstammen. Med ett högt ekonomiskt värde är risken att man istället stimulerar jägarna att gynna tillväxten, och inte begränsa den.

– Möjligtvis skulle det fungera med en hög skottpeng på stora produktiva hondjur. Men inte ens det är säkert, för vi vet inte hur jägarna resonerar. Kanske tycker de att det är värdefullare att ha vildsvin att jaga på sina marker, än att inkassera skottpengar från skjutna suggor, säger Per-Arne Åhlén.

I Norge vill man inte ha vildsvin, och man ser med oro på att de är på väg in över gränsen från Sverige. Per-Arne Åhlén har läst den norska planen för hur vildsvinen ska stoppas, där det finns förslag om skottpengar.

– Som jag förstår det ska man använda sig av den taktiken, med skottpengar på stora suggor. Det kan kanske fungera där eftersom etableringen är i ett inledande skede, men det är långt ifrån säkert.

 

För få djur

När Jägareförbundet inledde sitt Mårdhundsprojekt fanns det en opinion för att pengarna istället för på projektet skulle läggas på skottpengar, för att därmed nå samma resultat.

– Men det hade aldrig fungerat, eftersom det handlade om för få djur. Det hade heller inte varit särskilt svårt att hämta mårdhundar i Finland för att därmed få del av de svenska skottpengarna, säger Per-Arne Åhlén.

Daniel Ligné. Foto: Madeleine Lewander

Svenska Jägareförbundets varnar också i sitt remissvar på Livsmedelsverkets förslag till ökad vildsvinsjakt, för effekterna av skottpengar. Förslaget om en vildsvinspremie är intressant, men bör inte införas utan en konsekvensanalys, skriver förbundet.

– Internationell erfarenhet visar att skottpengar höjer populationer av en art istället för att sänka den. Erfarenheter från flera stater i USA med skottpengar har lett till att man utfodrar och vårdar sina vildsvin extra mycket för att få fler, och därmed mer inkomster i form av skottpengar, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné som deltagit i arbetet med remissvaret till Livsmedelsverket.

Däremot tror Daniel Ligné att subventionering av kostnaden för trikintester får effekt och leder till ökad jakt.

– Därför arbetar Jägareförbundet för att en sådan subvention införs, säger han.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram