Niclas Nordlund.

Naturfotografen Niclas Nordlund är inte jägare, utan jagar enbart med sin kamera. Sedan barnsben har han följt utvecklingen i Ålands skärgård på nära håll. Med sin kamera dokumenterade han under våren 2020 ejderhäckningen i Ålands ytterskärgård.

Rent hus

På Lågskär, en 50 hektar stor ö söder om Åland, upplevde Nordlund hur havsörn och andra rovfåglar gjorde rent hus bland häckande ejdrar.

– Det finns cirka 700 ådbon på Lågskär, men inte en enda unge överlevde våren 2020. Det är djupt tragiskt, säger Niclas Nordlund.
Anledningen?

– Som naturfotograf och naturvän vill jag se en mångfald av livskraftiga arter ute i skärgården och när jägarna inte får hålla efter predatorerna längre har den tidigare balansen ute i skärgården gått förlorad. Havsörnen, som några decennier tillbaka var hotad, är idag mycket stark och i fortsatt tillväxt.

Foto: Niclas Nordlund

Det finns idag cirka 120 havsörnspar på Åland, berättar Niclas Nordlund.

– Då ska man veta att havsörnen bildar par först vid sex års ålder. Innan de uppnår den åldern gör de unga örnarna inget annat på våren än att jaga sjöfågel.

Lockar havsörnar

Enligt Nordlund är Åland sannolikt även en ”matplats” som under sjöfågelhäckningen lockar till sig havsörn från annat håll.

– Vi talar alltså om många hundra, kanske tusentals havsörnar. Om man därtill lägger flockar av kråkor, korpar, kajor och ett relativt stort antal trutar, så förstår man att sjöfågeln har stora problem, säger Niclas Nordlund.

När han i april månad dokumenterade ejderns häckning på Lågskär kretsade ständigt ett 20-tal havsörnar runt ön – och tog för sig av såväl ådor som ägg och ejderungar.

– Havsörnen dödar eller skrämmer bort ådorna från boet, och kråkfågeln plundrar boet. Men vi ser även hur havsörnarna förser sig av äggen.

Havsörnens hårda predation på ejderhonor bidrar till sned könsfördelning i stammen. Enbart örnarnas närvaro gör att många honor inte häckar alls, vilket är ett nytt fenomen som ejderforskaren Mikael Kilpi berättar om. Foto: Niclas Nordlund

Nordlund berättar vidare om nya beteenden hos de predatorer som finns i ytterskärgården.

– Förr om åren, när det bedrevs en mer intensiv predatorjakt, var dessa arter mycket skyggare. I takt med att predatorjakten har minskat, har både kråkor och örnar förlorat sin skygghet gentemot människor. Det är ingen som jagar dem längre, och det har de lärt sig, berättar Niclas Nordlund.
En helt ny art ute i ytterskärgården är kajan.

– För några år sedan såg man aldrig kajor här ute, men nu har de också dykt upp. Det är något helt nytt. Ytterligare en predatorart alltså, det gör inte precis livet lättare för sjöfåglarna.

Dödar ådor

Fågelforskaren Mikael Kilpi vid Helsingfors universitet har i decennier följt ejderstammens utveckling. Han bekräftar Niclas Nordlunds iakttagelser i en intervju med finska YLE. Enligt Kilpi har ejdern klarat sig något bättre i mellan- och innerskärgården, som är mer skyddade miljöer där predationstrycket från havsörnen är lägre, men där finns å andra sidan andra rovdjur som mårdhund och mink.

Enligt Kilpi är det största problemet att havsörnen tar ådor, som utgör kapitalet i förvaltningen av ejderstammen. Och när predatorerna dödar alla ejderungar blir det heller ingen avkastning.

– Vi har ännu en hög dödlighet bland honor, och den har inte minskat över åren utan kanske snarare tvärtom, säger Kilpi. Och örnarnas närvaro leder också till att många honor inte alls häckar, och det här är ett ganska nytt fenomen som har kommit till de senaste fyra–fem åren, säger Mikael Kilpi till YLE.

Foto: Niclas Nordlund

Niclas Nordlund lägger en del av ansvaret för det uppkomna läget på ornitologerna.

– Birdlife Finland har haft Projekt Havsörn som sitt skötebarn. Organisationen har lagt ner stora resurser i arbetet, och deras enda svar på den här situationen är att ”naturen måste ha sin gång”. Som naturvän är deras ensidiga prioritering av havsörn och andra rovfåglar i skärgården obegriplig, säger Niclas Nordlund.

Förvalta havsörn

Nordlunds lösning på problemet är att lägga om kursen vad gäller rovfåglar: från att enbart beskydda till förvaltning.

– Det läggs stora resurser på att stötta havsörnsstammen, men den är redan överstor och behöver ingen ytterligare hjälp, säger Niclas Nordlund.

– Vi måste få tillbaka jägarkåren på havet igen, för sjöfågelns problem har blivit akut i händerna på fel personer. Det enda sättet är att minska antalet rovfåglar, de finns nu i aldrig tidigare skådad mängd. Det går inte att få tillbaka balansen utan en jägarkår som beskattar predatorerna.

Det är inte bara havsörnen som tar ejderungar utan också andra fåglar, som truten. Foto: Niclas Nordlund

På Åland har nu ett medborgarinitiativ satts igång, en namninsamling under parollen ”Skydda sjöfågelstammen”. Syftet är att upprätthålla en bättre balans mellan sjöfågelstammen och dess predatorer.

– Vi är många som känner frustration, och det här är ett sätt att visa engagemang, säger Gun-Mari Lindholm, initiativtagare till namninsamlingen, till Ålandstidningen.
Initiativet avslutas den 22 juni. För att frågan ska tas upp av det åländska lagtinget krävs att 1.000 personer har skrivit under.

Beskatta predatorerna

En som har undertecknat initiativet, och som hoppas på förändring, är naturfotografen Niclas Nordlund:

– Det jägarna gjorde för sjöfåglarna är mycket större än vad någon fågelskådare med kikare i hand och ordspråket ”naturen måste ha sin gång” någonsin kan göra, säger han.

– 2020 överlevde inte en sjöfågelunge i Ålands yttre skärgård, och det blir samma sak 2021 om man inte beskattar predatorerna i stället för att enbart beskydda dem.