Publicerad 16 juli 2020 - 08:59

Gråsälen har haft en närmast explosionsartat utveckling i svenska vatten. Nu pågår licensjakt som en viktig del i förvaltningen. Foto: Niklas Liljebäck

Säljakt viktig del av förvaltningen

Premium

Den 20 april inleddes licensjakten på gråsäl och hittills har 483 gråsälar skjutits i Östersjölänen.
Flest sälar har skjutits i Stockholms- och Gävleborgs län där 77 respektive 71 gråsälar fällts, enligt Naturvårdsverkets statistik.

Stammen av gråsäl har genomgått en närmast explosionsartad utveckling under senare år och beräknas i dag uppgå till cirka 30.000 individer.

På vissa håll, bland annat Stockholm, har olika företag startat sälsafari där man tar med passagerare i snabbgående båtar och åker ut till yttre skärgården för att titta på säl.

Men samtidigt som den ymniga förekomsten av säl skapar inkomstmöjligheter för vissa så är den för andra yrkesgrupper ett gissel, inte minst för det småskaliga, kustnära fisket.

 

Jakten pågår

Därför beslutade regeringen att tillåta licensjakt på gråsäl i Östersjölänen i år och hittills ser avskjutningen ut så här från norr till söder.

Norrbotten 43, Västerbotten 19, Västernorrland 22, Gävleborg 71, Uppland 35, Stockholm 77, Sörmland 73, Östergötland 53, Kalmar 52, Gotland 18, Blekinge 17, Skåne 3.

Totalt har alltså 483 gråsälar skjutits, vilket betyder att knappt en fjärdedel av de 2.000 som får skjutas under licensjakten fällts.

Svensk Jakt har talat med två erfarna säljägare om jakten. Vad gör man med sälkropparna, som kan väga flera hundra kilo?

Sven-Gunnar Lunneryd är sälforskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och jägare.

 

Sven-Gunnar Lunneryd visar Blekingejägarna hur sälskinnet tas om hand på bästa sätt. Foto: Privat

Sven-Gunnar Lunneryd visar Blekingejägare hur sälskinn tas om hand på bästa sätt. Foto: Privat

Sälen är ju en toppredator vilket innebär att det ansamlas en del miljögifter i djuren. Är det något man ska vara rädd för?

– Nej, jag tvekar inte en sekund att äta köttet efter en ung gråsäl, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Det är främst ryggfilén som han tar hand om, men även andra delar kommer till användning. En del kokar han till hundmat.

Sven-Gunnar Lunneryd, SLU.

– Det är faktiskt lika mycket miljögifter i vildfångad lax från Östersjön, men den har folk inga problem med att äta, säger han.

Sälkött, liksom fet fisk, innehåller också stora mängder fleromättade fetter som är bra för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det finns undersökningar där man jämfört kött från säl, val och lax och då visar det sig att sälköttet innehåller mest av de nyttiga omega 3-fetterna, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Men när det gäller förvaltningen av säljakten är han mycket kritisk.

– Tyvärr är sälförvaltningen en katastrof i Sverige. Det mesta på en sälkropp går att använda, men det får vi inte.

– En sälkropp innehåller oerhört mycket energi som man skulle kunna använda vid biogastillverkning. På så vis skulle man också kunna ”rena” havet från miljögifter genom att ta vara på sälkropparna i stället för att mycket går tillbaka till havet, säger han.

 

Hindrar förvaltning

Anna-Carin Westling jagar i Gävleborgs län och är tveklöst en av landets främsta säljägare.

Förra året sköts det 200 sälar från hennes båt. Året innan blev det 121 stycken.

Även Anna-Carin Westling är kritisk till hur staten sköter säljakten och det kustnära fisket.

– Man skapar en massa naturreservat där sälen är fredad så vi inte kommer åt den. Där kan den ligga tryggt på dagarna för att sedan simma iväg och plundra fiskeredskap. Vi måste få jaga där sälen håller till om det ska få någon effekt, säger Anna-Carin Westling.

 

Anna-Carin Westling har stor erfarenhet av säljakt. Foto: Martin Källberg

Vad kan man då göra av sälkroppen?

– Jag gör allt. Biff, hamburgare, paté, köttbullar. Barnbarnen tycker till och med att köttbullar på säl är godare än älgköttbullar!

Enligt Anna-Carin Westling är det oerhört viktigt att sälköttet blir ordentligt avblodat innan det tillreds.

– Det är där som många gör fel. Är inte köttet riktigt avblodat så smakar det inte bra, säger hon.

– Köttbiten ska ligga i vattenbad i kylskåpet i ett och ett halvt dygn. Under tiden byter jag hela tiden vatten så att köttet blir helt avblodat, säger hon.

Hon tar också rätt på skinnen och bereder dem.

Fettet kokar hon och använder som impregnering av allehanda lädervaror som skor, jackor och byxor.

– Det finns ingen bättre impregnering, säger Anna-Carin Westling.

Hon blandar även sälolja i rödfärgen om hon ska måla ett staket eller hus.

– Har man sälolja i färgen ser man hur vattnet ringer av när det regnar, säger hon.

 

Leif Andersson

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram