Studien visar att värdet av en skjuten älg är 1.878 kronor. Då handlar det om vad jägaren är beredd att betala för att fälla ytterligare en älg, förutom det antal som motsvarar dagens avskjutning.

Forskargruppen vid institution­en för ekonomi vid SLU stod inför en svår uppgift: att få fram vad viltet är värt för ­jägaren. Ett grepp skulle ­kunna vara att använda köttets värde som ­v­äg­ledning. Men merparten av viltköttet konsum­eras av jägare, markägare och deras familjer, och kommer aldrig ut på en marknad med prismekanismer. Dessutom ger jakten uppskattad social samvaro och rekreation utöver värdet på köttet. Ett annat tänkbart grepp är att titta på vad markägarna tar betalt för att låta andra jaga på deras mark. Men inte heller här finns någon öppen marknad och dessutom är det i många fall markägaren själv som är jägare.

Enkätundersökning

Forskarna genomförde enkäter bland cirka 700 jägare i de 15 sydligaste länen, där det finns både älg, rådjur, vildsvin och småvilt. Undersökningen finansierades av Naturvårds­verkets projekt ”Economic analysis of wild boar”.

– Frågeställningen var hur man kan minska skadorna som vild­svinen orsakar, och där tänker man sig olika typer av stimulanser till jägarna för att öka avskjutningen, berättar Ing-Marie Gren, professor i miljö- och naturresursekonomi vid SLU och en av forskarna bakom studien.

– Då måste vi veta hur ett fällt vildsvin värderas, men också hur det värderas i förhållande till annat vilt. Hur rank­as de olika bytena av jägarna? Vilka avvägningar kan de tänkas göra när de väljer jaktvilt?

Ytterligare tilldelning

Eftersom frågeställningen inriktades på ytterligare avskjutning utgick forskarna från ett basscenario som gäller i dag, där under varje säsong ­1 vuxen älg, 5 rådjur, 8 vildsvin och 35 småvilt fälls, i en tänkt genomsnittsbiotop på 400 hektar.

Utvärderingen av enkäten visade att generellt bland alla kategorier jägare värderades en älg till 1.878 kronor, ett rådjur till 496 kronor och ett vildsvin till 328 kron­or. Viktigare än de exakta beloppen är relationerna mellan siffrorna, där ett rådjur är värt en fjärdedel och ett vildsvin en sjättedel av vad en älg är värd för de intervjuade jägarna.

Generellt värderades småvilt mycket lågt, cirka sex kronor per fällt djur. Det är svårt att relatera resultatet till siffror från tidigare forsknings­rapport­er, eftersom undersökningarna har gjorts med skilda förutsättningar, men några tidigare rapporter pekar på 1.000 kronor för en älg och 2.400 kronor för ett vildsvin.

– Vår enkätundersökning var framgångsrik bland annat så till vida att vi fick fram värden för alla de fyra viltslagen, gentemot dagens avskjutningsscenario, fortsätter Ing-Marie Gren. Dessutom hittade vi tydliga skillnader mellan olika kategorier av jägare. Samtliga resultat uppfyller statistiska krav på hög sannolikhet (95 procent) för att avspegla jägarnas värderingar.

Lägre värde från markägare

Markägare satte lägre värden på samtliga vilt, jämfört med icke-mark­ägare. För älg var dock skillnaden liten. Detta kan möjligen förklaras med att markägarna beaktar skadorna som viltet orsakar.

Jägare med begränsade erfarenhet­er värderade samtliga vilt högre än vad de mer erfarna jägarna gjorde.

I fallet rådjur och småvilt, kan detta möjligen bero på att dessa är relativt lätta att fälla. Denna förklaring är inte giltig för vildsvin.

Vildsvin högre

I utvärderingen av undersökningen tittade man också på hur aktiva jägarna var (antal jaktdagar). De mest aktiva – jämfört med mindre aktiva jägare – värderade vildsvin mycket högre. De mest aktiva jägarna var den kategori som värderade vildsvin i förhållande till älg högst (34 procent av värdet på älg). Det kan möjligen förklaras med att de mest aktiva jägarna uppskattar utmaningen att jaga ett djur som framför allt är nattaktivt och har mycket bra hörsel.

Inom alla kategorier av jägare så rankades älgen högst som jaktobjekt. Sett till de olika kategorierna var det de minst aktiva jägarna som satte det högsta värdet på älgen. När det gällde rådjuret var det mest populärt bland de minst erfarna jägarna.

Skottpengar på vildsvin?

– Undersökningsresultaten kan användas som del av beslutsunderlag vid viltförvaltning. Jägarna sätter högt värde på älg och rådjur, och detta i sig kan hjälpa till att skapa högre jakttryck. Detta tycks inte gälla vildsvin. Där behövs andra typer av stimulanser. Information och kampanj­er kan ge effekt, och kanske även skottpengar bör diskuteras, säger Ing-Marie Gren.

Särskilt i fallet skottpengar på vildsvin är det bra att veta vad jägaren värderar djuret till. Ett litet räkneexempel visar på användningen. Om samhället är berett att betala 1.000 kronor för att eliminera ett vildsvin, och jägaren värderar vildsvinet till 300 kronor, krävs det minst 700 kron­or i skottpengar som incitament.

Forskarna i nationalekonomi vid SLU går vidare med att undersöka ekonomin kring vilt, men numera handlar det om kostnaderna för de skador viltet orsakar vid trafik­olyckor.

Kjell-Arne Larsson

Referens: Marc Engelman, Carl-Johan Lagerkvist & Ing-Marie Gren. 2018. Hunter’s trade-off in valuation of different game animals in Sweden. Forest Policy and Economics