Publicerad 7 februari 2019 - 15:27

Så blir ett Sverige utan jägare och jakt

Det finns många människor som vill förbjuda jakt. Det har till och med inlämnats riksdagsmotioner med det kravet. Men vilka följder skulle det få om ett sådant förbud realiserades?

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

Det är naturligtvis svårt att förutspå vad som skulle hända i ett längre perspektiv. Det visar bland annat skolboksexemplet som så flitigt användes på 1960-talet för att belägga naturens underbara ordning.

En grupp älgar hade tagit sig till ön Isle Royal i Övre Sjön (Lake Superior) i Nordamerika, där de förökade sig så snabbt att växtligheten utarmades. Sedan kom en grupp vargar till ön. Vargarna började ta älg och stabiliserade älgstammen på en nivå som inte överskred öns bärförmåga. Moder natur hade gripit in; Edens lustgård var återskapad. Det var i alla fall vad man först trodde.

 

Inget paradexempel

Men idealtillståndet varade inte så länge och fortsättningen på ön Isle Royal blev inte fullt ut lika naturromantisk. De följande åren nötte vargarna successivt ner sitt näringsunderlag och när sista älgen var uppäten var vargarna tvungna ge sig i väg. De som hoppats på ett paradexempel på naturens ordningsskapande kraft stod där tomhänta.

 

Mindre skygga för människor

Utvecklingen under jaktförbud är däremot något enklare att förutspå i ett kortare perspektiv – låt säga fem till tio år.

Riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné. Foto: Madeleine Lewander

Daniel Ligné. Foto: Madeleine Lewander

– Första året utan jakt skulle det nog inte märkas så mycket överhuvudtaget, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné. De stora förändringarna skulle bli uppenbara från och med andra och tredje året samt därefter.

– Det allra första jag tror vanligt folk skulle lägga märke till är en tilltagande oskygghet bland vilda djur och fåglar. Det känner vi till från exempelvis Holland, där det i princip råder jaktförbud och där man har stora problem med oskygga gäss.

– Oskygghet är en påtaglig beteendeförändring hos vilt som inte jagas. Man kan därför säga att jakt generellt har en ”uppfostrande” effekt. Det är också en erfarenhet som vargjakten här hemma gett oss.

 

Utan jakt skulle vildsvinsskadorna öka på odlad mark. 3. Älgstammen skulle fördubblas på tre år utan jakt. Foto: Mari Ermeland

Utan jakt skulle vildsvinsskadorna öka på odlad mark. Foto: Mari Ermeland

En miljon vildsvin

Utan jakt skulle också beståndsutvecklingen hos klövviltet förstås ta fart. Det skulle märkas först och mest ifråga om vildsvinen, eftersom de är så högproduktiva.

Varje sugga sätter årligen fyra–fem kultingar till världen och på platser där vildsvinen redan är etablerade skulle stammen snabbt förtätas och spridningen till nya områden accelerera.

– Eftersom vildsvinen redan är ganska stora skadegörare i Syd- och Mellansveriges jordbruksbygder skulle nog de mest betesbegärliga grödorna helt enkelt försvinna och fortsättningsvis inte gå att odla, säger Daniel Ligné. Samtidigt skulle också trafikolyckorna med vildsvin öka dramatiskt.

Vi skjuter i dag något över 100.000 vildsvin årligen och med artens förökningspotential är det lätt att räkna ut att det redan efter ett par år utan jakt skulle springa över en miljon grisar i markerna.

 

Älgstammen skulle fördubblas på tre år utan jakt. Foto: Kenneth Johansson

Älgstammen skulle fördubblas på tre år utan jakt. Foto: Kenneth Johansson

Fördubbling på tre år

Även stammarna av älg, rådjur, dovvilt och kronvilt skulle naturligtvis reagera på ett jaktförbud. Utvecklingen även på kort sikt är dock något svårare att förutspå för dessa arter, eftersom de också delvis konkurrerar med varandra. Exempelvis är det känt att älgen tar stryk av en ökad rådjurspopulation.

– Vi skjuter årligen 80.000–90.000 älgar vilket motsvarar ungefär en tredjedel av älgstammen, säger Daniel Ligné. Utan jakt skulle älgstammen fördubblas på tre år. Skogsbruket skulle redan då få enorma problem med betesskador. Dessutom skulle trafikolyckorna öka med fler skadade och dödade som följd, eftersom älgen är ett stort djur.

Därefter skulle älgstammen fortsätta att öka och kanske mångdubblas innan den åter skulle vika tillbaka på grund av näringsbrist. Älgstammen skulle då regleras av vintersvält i stället för jakt.

 

Foto: Mostphotos

Rovdjuren hinner inte med

Men de naturliga fienderna då? Skulle inte varg och björn kunna tänkas öka parallellt med älgen och kontrollera älgstammen?

Att varg och björn skulle kunna fylla jägarnas roll är ingenting Daniel Ligné tror på:

– Rovdjuren har inte en chans att hinna med hjortviltets ökningstakt. Där vargstammen i dag är som tätast, det vill säga i Värmland, skulle nog vargarna möjligen kunna bromsa älgstammens tillväxt, men för att hålla älgstammen i schack i hela riket behövs massor av vargar väl spridda över landet. Det handlar om en vargstam på någonstans mellan 5.000 och 7.000 individer.

– Med så många oskygga vargar skulle dessa också bli ett gissel för alla som håller tamdjur av något slag och renskötseln skulle förmodligen slås ut, tror Daniel Ligné.

– Björnen tar en del älgkalvar på sommaren och en och annan vuxen älg när den lämnat idet, fortsätter Daniel Ligné, men den lever i stor utsträckning som vegetarian. Därför skulle det – till skillnad från vargen – antagligen inte märkas så mycket att björnstammen ökar på annat sätt än att vi skulle vi få problem med oskygga, soptunnerotande björnar intill bebyggelse i långt större utsträckning än vi har i dag.

 

Foto: Martin Källberg

Öka okontrollerat

Även rådjur, dovvilt och kronvilt kan ju antas ha samma benägenhet som älgen att öka okontrollerat om jakten upphör. I ett land utan jägare skulle sannolikt älgarnas förstörelse i skogen fullbordas av dovvilt och kronvilt i det öppna landskapet. Såvida vildsvinen lämnat någonting kvar att äta där.

Den totala dovviltstammen uppgår i dag till något över 100.000 djur med kärnområden i Södermanland, Östergötland och Skåne. Den årliga avskjutningen ligger på drygt 36.000 djur, men eftersom arten är väldigt hemortstrogen och har svårt att sprida sig skulle utebliven jakt i det korta perspektivet bara leda till extremt förtätade populationer, där dovviltet redan finns.

– Jag brukar säga att dovviltet lever på kärlek och torrt gräs, säger Daniel Ligné. De tycks klara sig hur många de än är och hur tätt de än lever.

 

Annorlunda för kronvilt

Kronhjort. Foto: Kenneth Johansson

Med kronviltet förhåller det sig annorlunda. Det är en spridningsart som setts nästan överallt i landet. Arten förvaltas i kronskötselområden i samtliga län utom Norrbotten och Gotland och utanför vilka det bara är tillåtet att fälla kalv. Den årliga avskjutningen ligger på omkring 8.000 djur.

– Vi har nog mer kronvilt än vi tror, bedömer Daniel Ligné. Arten är i likhet med exempelvis björn en så kallad smygare. Man kan ha kronvilt på sina marker utan att veta om det.

Tillväxttakten hos kronvilt är inte så snabb, cirka åtta procent per år, men utan jakt skulle naturligtvis arten fortsätta att sprida sig och börja uppträda på nya platser.

Kronviltet har visat förmåga att kunna anpassa sig även till norra Norrlands kärva vinterklimat.

 

Foto: Johnny Olsson

Rådjuren lever territoriellt

Årligen skjuts något över 108.000 rådjur och i motsats till älgen reglerar rådjuren delvis själva sin populationstillväxt genom att de lever territoriellt. Men när rävskabben slog igenom i slutet av 1980-talet och vi fick den så kallade rådjursexplosionen nådde rådjuren så stora tätheter att begreppet sommarsvält blev en realitet. Sedan återkom räven och situationen normaliserades. I rådjurstäta marker tar räven 40–60 procent av alla nyfödda rådjurskid.

Utanför renskötselområdet utgör rådjuren också stapelföda för lodjur och utan rådjur skulle lodjuren inte kunna leva där.

I ett land under jaktförbud är det troligt att rådjuren inte skulle öka på samma sätt som övriga hjortviltarter.

 

Det kan bli tillåtet jaga tjädertupp en bit in i februari, men förslaget är inte helt okomplicerat, menar Jägareförbundet i ett yttrande till regeringen. Foto: Kjell-Erik Moseid

Foto: Kjell-Erik Moseid

Utan jägare skulle effekten på småviltarterna märkas allra minst eller kanske inte alls. Det beror på att normal småviltjakt helt enkelt saknar beståndsreglerande effekt. Utebliven jakt resulterar därför inte i att det per automatik blir mera vilt. Vad jakten skulle ha tagit motsvarar bara några procent av den totala avgången och överlappas av andra dödsorsaker, till exempel svält, rovdjur, sjukdomar …

Studier av exempelvis skogshöns har visat att jakten tar tre–fyra procent av det tillgängliga överskottet. Det är ungefär lika mycket som kraftledningar och trafiken står för.

– Däremot tror jag det kan märkas om vi upphör att jaga predatorer, konstaterar Daniel Ligné. En växande insikt om rävens roll i småviltsamhället har gjort att jägare och viltvårdare numera är väldigt duktiga på att hålla efter räv. Det fälls drygt 60.000 rävar årligen och om rävjakten upphörde tror jag att det skulle märkas. I fjällvärlden skulle exempelvis rödräven snabbt konkurrera bort fjällräven.

 

De vitkindade gässen fortsätter att öka och är ett växande problem för jordbruket. Foto: Bernt Karlsson

De vitkindade gässen fortsätter att öka och är ett växande problem för jordbruket. Foto: Bernt Karlsson

– Dessutom påverkar arterna varandra. Från vargreviret i Hasselfors känner vi till att både bäver och grävling försvinner där det finns gott om varg och när det gäller vitkindade gäss lever vi ju redan i ett land utan jägare. Beståndet uppgår till kanske en halv miljon gäss och ökar ständigt. De vitkindade är ett växande problem för jordbruket samtidigt som gässen också utövar konkurrens mot andra arter, men EU:s art- och habitatdirektiv lägger tyvärr hinder i vägen för allmän jakt, säger Daniel Ligné.

 

Så mycket vilt fäller jägarna i Sverige

ArtAvskjutning
Dovhjort36 564
Kronhjort8 420
Rådjur108 191
Vildsvin102 923
Älg82 120
Bäver7 693
Grävling26 717
Mink5 997
Mård12 616
Mårdhund25
Rödräv62 248
Kaja69 480
Kråka69 900
Grågås22 192
Kanadagås21 313
Stadsduva5 630
Ringduva59 549

Avskjutningsstatistik för jaktåret 2016–2017. Källa: Svenska Jägareförbundet

Okontrollerad ökning av säl

Missriktad miljöhänsyn, krångliga jaktbestämmelser och horribla EU-beslut har omöjliggjort en aktiv sälförvaltning. Att det skjuts några hundra sälar på årsbasis påverkar inte beståndsutvecklingen.

Enligt de senaste uppskattningarna finns cirka 25.000 vikare i Östersjön varav 20.000 finns i Bottenviken. Förökningstakten ligger på runt fem procent per år.

Stammen av gråsäl i Östersjön bedöms uppgå till 50.000–55.000 djur. Under 2000-talet har tillväxttakten legat strax under sju procent.

Det finns cirka 5.000 knubbsälar i Östersjön och 25.000 på Västkusten, där tillväxten stagnerat.

I princip tillåts sälstammarna utvecklas fritt med förödande resultat för både fritidsfiske och yrkesfiske. Trots att Sverige har Europas längsta kust måste vi i dag importera majoriteten av all fisk vi äter!

Ett land utan jägare är en spekulation medan ett hav utan jägare redan är en realitet, och har varit det under många år.

– Vi skulle i dag kunna släppa säljakten helt fri och ändå inte komma i närheten av tillväxten. Sälstammarna skulle bara fortsätta att öka, konstaterar sälforskaren Sven-Gunnar Lunneryd vid SLU, Kustlaboratoriet i Lysekil.

Skribent

Bernt Karlsson

sv.jakt.norr@telia.com

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram

Heta ämnen på Svenskjakt.se